Bo Andersson har odlat kräftor i 20 år och är enligt tidningen den uppfödare som säljer mest i landet. Kräftorna föds upp i tio dammar på gården i Heby. Bo Andersson reser också runt och håller föredrag om flodkräftan.
– Det finns ett stort intresse, särskilt i Mellansverige där flodkräftan en gång var så vanlig. Intresset har helt klart starka emotionella inslag av spänning och mystik från barndomen, säger han till UNT.
Kräftpest i början av 1900-talet
Kräftpesten konstaterades första gången i Sverige i början av 1900-talet. Teorin är att den kom in i Östersjön via utländska fartyg. Mälaren drabbades först.
1912 försvann den från Åmänningen i Bergslagen.
Men det är inte bara pesten som påverkar livsförhållandena för flodkräftan, som är beroende av kalkrika och basiska vatten. Moderna kemikalier i exempelvis tvätt- och diskmedel gör vattnet surare.
Bo Andersson har lagt ned jobb på att samla in och rädda flodkräftor från vattendrag som ännu inte nåtts av pesten. Bland annat odlar han Örsundakräftan, som finns i ån mellan Heby och Örsundsbro i Uppsala.
Efterlyser en artdatabank
Bo Andersson efterlyser att samhället startar en artdatabank där man samlar in kräftor från det 50-tal svenska vatten där den fortfarande lever.
I Finland samarbetar forskare och kräftodlare för att utveckla kunskapen om hur flodkräftan kan räddas.