Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har ställt frågor till tre av de som kämpar mest för att behålla flodkräftan i Sverige, med anledning av Världsnaturfondens (WWF) beslut att sätta rött ljus på flodkräftan.
De tre är Lennart Edsman, forskare på kräftor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Tomas Jansson, som arbetar med att etablera flodkräftan åt bland annat Hushållningssällskapet, och Rolf Gydemo, länsfiskekonsulent på Gotland.
Besviken på WWF
Lennart Edsman är besviken på WWF.
–WWF har gjort det mycket lätt för sig genom att slentrianmässigt bara kopiera Artdatbankens rödlista och inte titta på vad som är det reella hotet i det enskilda fallet. Det är en icke-fråga då det inte finns något kommersiellt flodkräftfiske i landet. Det fiske som sker har framför allt ett socialt och kulturellt värde, säger Lennart Edsman till Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg.
”Ser inte det egentliga problemet”
Tomas Jansson tycker att WWF inte ser det egentliga problemet och att de missar attraktionskraften i bra flodkräftsbestånd.
– Det går inte att göra en jämförelse med andra arter i WWF:s fiskguide. Andra arter hotas av fisket, men för flodkräftan är problemet spridningen av signalkräftan och fisket är istället det som ger incitament till räddandet av arten, säger Tomas Jansson till Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg.
Ger motsatt effekt
Rolf Gydemo menar att WWF:s beslut är ett hårt slag för dem som bevarar flodkräftan.
– WWF har inte ”tänkt klart” när man nu satt rött ljus på flodkräftan. Nu när man sätter rött ljus på flodkräftan så är risken överhängande att efterfrågan minskar och då riskerar i förlängningen de som odlar eller har naturvatten som producerar flodkräfta att slås ut. Skulle detta ske så har WWF utdelat ett hårt slag mot de som arbetar för bevarandet av flodkräftan. Minskad efterfrågan ger ju minskat engagemang för bevarandet eftersom priserna sjunker, säger han till Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg.
Läs hela artikeln här.