Kungen är utsatt för en kampanj i pressen efter en jaktresa till Slovakien där jaktsällskapet sköt 450 fasaner. Nu kräver företrädare för Djurens rätt att ”nöjesjakt” på uppfödda fasaner ska förbjudas.
Foto: Anders Ljung Kungen är utsatt för en kampanj i pressen efter en jaktresa till Slovakien där jaktsällskapet sköt 450 fasaner. Nu kräver företrädare för Djurens rätt att ”nöjesjakt” på uppfödda fasaner ska förbjudas.

”Jakten är och skall förbli ett nöje”

”Frilanskåsören” Chatarina Krångh går i Aftonbladet Debatt till attack mot kungens fasanjakt. Tiotusentals änder och fasaner föds upp enbart för att dödas av kungen och hans lekkamrater, skriver hon och kräver att uppfödning av fågel och all nöjesjakt på småvilt förbjuds. Håkan Spuhr, vapenskribent i Jakt & Jägare, tycker att jakt ska få vara ett nöje. Viltkött är dessutom ett bättre alternativ än industriproducerat kött, påpekar han.

Det känns oerhört fel att Chatarina Krångh, som jobbar för Djurens rätt, får ett inlägg publicera som ”frilanskåsör” utan att kopplingen till Djurens rätt framgår. Hennes arbete med viltsjukhus, där hon enligt en publicerad tidningsartikel lägger fem månader på att rehabilitera en skadskjuten kråka, visar hur mycket hon älskar djur, men också att detta har gått till överdrift.

Det är en överdrift eftersom kråkor finns i alldeles för stora mängder eftersom det ekologiska systemet inte fungerar som det skall. De många kråkorna kan skyllas på utsläpp och modernt skogs- och jordbruk samt våra enastående sopberg som gynnar bland annat denna art.

En del av det ekologiska systemet

Det är fantastiskt trevligt att människor engagerar sig i djurskydd och minskat lidande. Jag förstå att det kan uppfattas som anstötligt att stora delar av samhället älskar jakt när andra delar av samhället helt har förskansat sig från tanken på att vi människor är en del av det ekologiska systemet.

Ett exempel är när en 85-åring dör. Då blir folk chockade och undrar vad han dog av, precis som om vi är odödliga och inte ingår i det ekologiska systemet. Hela grunden till det ekologiska systemet och kretsloppet är att alla äter levande mat och själva en dag blir till mat för andra djur, organismer eller växter. Därför blir vi alla konsumerade, så som vi konsumerar andra.

Det finns människor som inte anser sig kunna döda, trots att man gladeligen äter ett dött djur. Många människor anser sig inte kunna hantera döda djur eller att se de vackra rådjursögonen på ett djur som ska bli mat. De äcklas av slakterihanteringen och är ytterst nöjda så länge någon annan sköter ”smutsgörat” till dem.

Kunderna slipper se köttindustrins hantering

I affären handlas vakuumpaketerat kött och kunderna slipper se hela hanteringen av lidande, transporter, betonggolv och avföringsstank och slutligen död. Då klarar man uppenbarligen att acceptera kötthanteringen. Kanske tror man att det är helt industriproducerat i rostfria maskiner från miljövänliga råvaror som vatten och pellets?

Stora delar av den djurhantering som idag sker världen över, och som vi är mycket duktiga på att importera, hade förmodligen fått 1700-talets slavskepp att framstå som ytterst humana.

Dessa stackars satar fick åtminstone se dagsljus och slippa avföringsstanken ett antal timmar om dagen, vilket många av våra matdjur inte får.

Även om tamdjuren har fått det betydligt bättre de sista åren (i Sverige) är det väldigt långt från ett naturligt liv. Vi skall inte heller glömma att det är inte bara är att köpa svenskt kött för att slippa problemet, eftersom djur som importeras slaktfärdiga och slaktas i Sverige räknas och märks som svenskt kött.

Viltkött är naturligt

Då måste det väl ändå vara att föredra att djuren, oavsett om det är änder, hjortar eller kor, får leva sitt liv under så naturliga förhållande som möjligt? Är det bättre att de lever som våra industridjur gör.

Nu räcker inte det vilda och naturliga köttet till alla. Därför måste man föda upp vilt under olika förutsättningar. Frågan är då hur sådan uppfödning skall gå till.

Äter man uppfött kött har man knappast rätt till någon negativ åsikt om jakt eftersom det är som att kasta sten i glashus med förbundna ögon.

Av godsjakternas tiotusentals utplanterade fåglar som skjuts ihjäl konsumeras de allra flesta som mat. Dessförinnan har de jagats och tillfört ett nöje för vissa av oss, vilket tyvärr väcker anstöt hos vissa andra. Den del som inte skjuts och konsumeras överlever till stor del och ingår i kommande vilda bestånd av dessa arter.

Fältfåglar tack vare godsen

Till saken hör dessutom att hade inte godsen satt ut fåglar är det mycket tveksamt om vi hade haft en talrik fauna av fältfågel. Sannolikt hade den varit oerhört liten.

Människans jord- och skogsbruk har försvårat för fältfåglarna. Därför går jägare in och sätter ut mer fågel och stödutfodrar för dem som redan finns. Faunan är betydligt mer känslig för människans övriga sysslor än för själva jakten.

Chatarina Krångh har skjutit in sin kämparglöd på något som egentligen inte är mer än ett konstlat moraliskt problem. Vad är det för fel med att man jagar för nöjes skull?

Egentligen är det inte konstigare än att man plockar svamp eller har sex för nöjes skull.

Så lite lidande som möjligt

Det enda som är viktigt är att det skjutna köttet kommer till tallriken, vilket det gör, och att jakten sker på sätt som innebär så lite lidande som möjligt.

Köttvärdet på jakten i landet uppgår till någon miljard kronor. Detta köttvärde blir inte mindre för att folk utför jakten på frivillig basis på sin fritid och njuter av jaktupplevelsen i sin helhet.

Själv äter jag och min familj minst 80 procent viltkött, varav jag och min sambo själva skjuter större delen av detta. Vi sköter själv slakthanteringen och har kontroll på köttet från skogen till tallriken med alla dess steg.

Merparten av vår jakt och kötthantering är klövvilt, men jag uppskattar också en fin fågeljakt.

Nöjesakt eller yrkesmässig jakt?

Är det, som Chatarina Krångh hävdar, fel att jaga småvilt för nöjes skull, då är det lika fel att jaga storvilt för nöjes skull.

Det som inte sker för nöjes skulle måste utföras yrkesmässigt.

Hur ska samhället kunna betala jägare för att skjuta 85 000 älgar om året, tiotusentals vildsvin och hundratusentals hjortar och rådjur för att hålla nere betesskador och trafikolyckor? Det är en gåta som Chatarina Krångh kanske har svaret på?

Närmare 300 000 jägare förser svenska hem med stora mängder naturligt nyttigt och gott kött på sin fritid. De håller betesskadorna stången och hjälper till att hålla nere antalet trafikolyckor.

Massvis med jägare har eftersöksuppdrag för att hitta trafikskadade djur åt polisen. Det eftersöksjobbet utförs gratis på fritiden.

Dessa jägare inte lagt ner oavlönat jobb på detta om det inte hade varit kul.

Jakten är och skall förbli ett nöje.