”Paragraf 28 kan lura djurägare att begå brott”

Tisdagen 1 maj börjar tillägget till paragraf 28 i jaktförordningen att gälla. Det positiva i tillägget är att, man som djurägare inte tvingas att passivt åse hur rovdjur först skadar eller dödar tamdjur innan man får ingripa utanför hägn.

Trots den nya ordalydelsen i paragraf 28 kommer det säkert att, vid en eventuell rättegång, bli åtskilliga diskussioner om huruvida en, för jaktbrott åtalad, djurägare gjort rätt bedömning när det gäller om ett rovdjursangrepp verkligen varit omedelbart förestående.

En nitisk åklagare med sympatier hos rovdjursvännerna kan komma att ifrågasätta om djurägaren/vårdaren verkligen vidtagit tillräckliga skrämselåtgärder, eftersom rovdjuret inte gett sig iväg.

Följden blir en omvänd bevisbörda, vilket inte tillämpas i andra brottmålsärenden.

Resultatet kan då bli att den åtalade döms för att ha skjutit rovdjuret utan att, som det stipuleras i paragraf 28, först ha vidtagit åtgärder för att avbryta eller avvärja angreppet.

Förutom skrämselåtgärder talas om ”annat lämpligt sätt” när det gäller att avbryta eller avvärja ett rovdjursangrepp. Vad innebär det?

I pressmeddelandet från jordbruks- och miljödepartementet 22/3 -07 sägs det att:

”Avgörande nu är att bestämmelsen inte missbrukas, utan tillämpas ansvarsfullt runt om i landet. Förändringen kan bara permanentas om rovdjursstammarna utvecklas enligt riksdagens

mål.”

Hur många vargar ”får” djurägare/vårdare skjuta, under pågående eller omedelbart förestående angrepp, utan att det kommer att anses att rovdjursstammarna påverkas negativt?

Om det är meningen att tamdjursägare skall ges rätt, enligt paragraf 28, att skydda sina djur anser vi att det inte skall ha någon betydelse hur många vargar som avlivas.

Så som paragraf 28 nu är utformad är den endast avsedd att skydda rovdjuren.

Vill myndigheterna skydda vargen går det utmärkt genom att, hägna in vargarna i flera revirstora områden, där vargstammen fritt kan utvecklas.

Lagar och förordningar skall inte formuleras så att den som tror sig efterleva dessa i stället blir lurad att begå lagbrott.

Det är mycket enkelt att formulera paragraf 28 så att inget utrymme ges till godtyckliga tolkningar.

Vårt förslag lyder:

”Den som bevittnar att, rovdjur angriper eller står i begrepp att angripa människa eller tamdjur, har rätt att döda angripande rovdjur.”