Maria Norrfalks förslag om en ny älgförvaltning, som regeringen snart ska fatta beslut om, innebär att det endast blir tillåtet att jaga älgkalv under fem jaktdagar på småmarker.
Foto: Birger Lallo Maria Norrfalks förslag om en ny älgförvaltning, som regeringen snart ska fatta beslut om, innebär att det endast blir tillåtet att jaga älgkalv under fem jaktdagar på småmarker.

Älgjaktsförslag laddar för juridiska strider

Om regeringen går på linjen att tvinga in alla älgjägare i stora jaktliga sammanslutningar bäddar en ny älgförvaltning för många juridiska tvister, varnar debattören Sture Nilsson i Sjulsmark.
Det är bättre att all mark ska få rätt att ingå i ett älgskötselområde och därmed kunna jaga hela hösten, föreslår han.

Om Maria Norrfalks förslag om ny älgförvaltning genomförs i sin helhet kommer många markägare (jägare) att diskrimineras om att all mark ska ingå i viltförvaltningsområden.

Av den anledningen har jag gjort detta kompletterande förslag.
All jaktmark ska anslutas till älgskötselområden, enligt Norrfalks utredning.
Tre alternativ står till buds.
Det första alternativet är jakt i större jaktsammanslutningar, som viltvårdsområden, jaktklubbar och jaktföreningar.
Det andra alternativet blir att de markägare som med egen jaktmark, eller tillsammans med en eller flera andra markägare, uppfyller arealkravet för minst en vuxen älg tillåts jaga hela hösten på den jaktmarken.

Älgkvot även för småmarkerna
Det tredje alternativet blir, enligt Jägarnas Riksförbunds förslag, att summera all areal på de små markerna och utifrån den sammanställningen upprätta en älgkvot, där det då jagas som avlysningsjakt.
Att sedan tillåta jakt på älgkalv på alla marker hela jaktsäsongen ut, det skulle vara det optimala i den nya älgförvaltningen. Den enda jakten som inte blir produktionsanpassad är då kalvjakten. Eftersom kalvjakten är en svår jakt ska man inte överdriva riskerna av en för stor avskjutning.

Ökad kalvjakt ger fördelar
Vad som däremot inte går att bortse ifrån är, att många nya jakttillfällen kommer att skapas genom denna generösa kalvjakt. Andelen skjutna kalvar kommer troligtvis att ökat något, vilket är en stor fördel för skogs- och älgförvaltning.
Detta älgjaktsförslag ger valfrihet och tillgodoser de flestas önskemål.
Argumenten för förslaget är följande:
Om man utgår från Maria Norrfalks förslag om den nya älgförvaltningen, som regeringen snart ska fatta beslut om, kan en inte försumbar del av jaktmarkerna hamna utanför de större jaktsammanslutningarna. På dessa marker blir det i så fall endast tillåtet att jaga älgkalv under fem jaktdagar.

Även vuxna älgar jagas på småmarker
Eftersom även de små markerna bidrar till produktion av vuxna älgar är det rimligt att det även blir tillåtet att skjuta vuxna djur på dessa småmarker.
Om inte uppstår en ekonomisk diskriminering. I förlängningen kan det förorsaka juridiska komplikationer, som kan bli tvungna att hanteras både i domstolar i Sverige och Europadomstolen (ECHR).
Ett annat tungt argument är att alla inte är utpräglade sällskapsmänniskor som trivs i stora jaktlag med 50-75 jägare. Deras personlighet och läggning gör att de föredrar att jaga ensamma eller tillsammans med en liten grupp jägare.

Mångfald och valfrihet även i älgjakten
Att i beslutet om ny älgförvaltning bortse från dessa faktorer är en diskriminering. Inom de flesta områden här i landet eftersträvas mångfald och valfrihet. När beslut nu ska tas i älgjaktsfråga bör naturligtvis utgångspunkten för våra politiker vara, att se till att mångfald och valfrihet finns med även här.
Om regeringen nu beaktar dessa aspekter i sitt beslut finns förutsättningar för ett fungerande älgjaktssystem för många år framåt.
Väljer man däremot att göra som Svenska Jägareförbundet vill, att genom diskriminering tvinga in markägarna (jägarna) i stora jaktliga sammanslutningar, betyder det att många mister motivationen att delta i någon älgjakt. Då går startskottet för många jaktjuridiska strider!