Styrelsen i viltvårdsområdet (VVO) har bland annat följande åliggande: ”att till jaktstämman inkomma med förslag om avskjutningens omfattning”. Styrelsens förslag brukar i de allra flesta fall antas.
Det betyder att i praktiken bestämmer styrelsen om älgavskjutningens omfattning. Att vi markägare har möjligheten att rösta utifrån arealen (en hektar en röst) när beslutet tas, är mer en teori än praktik. Det röstningsförfarandet används ytterst sällan, endast vid svåra meningsskiljaktigheter.
Utifrån nyss nämnda är det ytterst anmärkningsvärt hur lagen om VVO är utformad. Delägarna i VVO-föreningarna har inte själva rätten att utse styrelsen, utan medlemmarna avgör vem som väljs in.
Medlemmarna är jägare och delägare (fastighetsägare). En jägare har samma rösttyngd som en delägare som tillskjutit till exempel 500 hektar jaktmark! Så nu kan de delägarna tillsammans med jägarna utse styrelsen med en förkrossande majoritet.
Varför jag sammanför dessa grupperingar beror på att de har gemensamma intressen, nämligen att samarbeta för att få en större älgstam.
Att vi i Sverige redan med råge har världens största älgstam kommer inte att hindra dem från att försöka bygga på den ytterligare. Det här handlar om en grov skändning av äganderätten.
Till en början var jag övertygad om att det här bara var en dålig rötmånadshistoria. Men efter att en riksdagsmotion som skulle återställa ordningen blev avslagen i miljö- och jordbruksutskottet, börjar jag förstå att det är blodigt allvar.
VVO är en delägarförening, men med den nya lagstiftningen har övergången till en medlemsförening påbörjats. Det är tvärt emot andemeningen med övergången från jaktvårdsområden till VVO, som i första hand skulle stärka markägarens ställning för att accepteras av EU.
Svenska Jägareförbundet är angelägna om att fler VVO-föreningar bildas och borde då medverka till en lagändring i denna fråga. En förlorad rätt för delägarna att själva utse styrelsen i VVO-föreningen stimulerar inte till bildandet av nya föreningar.
En underlåtenhet att agera i frågan från Jägareförbundets sida ökar på misstanken om att de själva figurerar bakom kulisserna i sakfrågans tillkomst.
Jag anser att jordbruksminister Ann-Christin Nykvist omgående bör påbörja arbetet med en lagändring som återställer markägarens ställning i VVO-föreningen.
Jakträtten må vara det viktigaste ägandet i VVO, men sedan kommer rätten att utse styrelsen.
Avslutningsvis så säger jag till dig, Ann-Christin Nykvist. Jag ger dig ett år att påbörja en lagändring i frågan. Om ingen aktivitet syns när året har gått påbörjar jag arbetet med att föra upp frågan på Europanivå.
Den bild som Europadomstolen då ska ta ställning till är att många markägare tvingas in i VVO-föreningar och därefter fråntas rätten att själva utse styrelsen!
Jag tvekar inte på vilket ställningstagande Europadomstolen gör i frågan. Jag tycker det är genant att vara svensk medborgare och sådana frågor måste avgöras där. Av nyss nämnda anledning så hoppas jag att vi kan lösa frågan här i landet.
Sture Nilsson, Sjulsmark
