Rouna Burman skriver själv och bemöter inlägget från Svenljungagruppen, där de frågar om hon ljuger.
Foto: Naturvårdsverket Rouna Burman skriver själv och bemöter inlägget från Svenljungagruppen, där de frågar om hon ljuger.

Burman svarar Svenljungagruppen

Svenljungagruppen går hårt åt Naturvårdsverkets Ruona Burman debattartikeln längre ned på sidan. Vi har berett Runona Burman tillfälle att bemöta kritiken. Här är hennes svar.

Vad krävs för att Sverige ska få bestämma över vargstammen?

Rovdjur och i synnerhet vargen väcker engagemang. Förvaltningen av varg är komplex. Naturvårdsverket vill här passa på att reda ut frågor som ofta kommer upp i samband med förvaltningen av varg i Sverige.

 

Vad är det som gäller i vargpolitiken och vargförvaltningen?

Den gällande rovdjurs- och vargpolitiken bestämdes i Sveriges riksdag år 2009 i proposition ”En ny rovdjursförvaltning”. I propositionen anges att Sverige ska arbeta med genetisk förstärkning av den inavlade svenska vargstammen. I propositionen står att högst 20 vargar av finsk-ryskt ursprung ska införlivas i den mellansvenska vargstammen senast år 2014. Därför har regeringen bestämt att Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket ska genomföra konkreta åtgärder i detta sammanhang genom att till exempel sätta ut djurparksvalpar i vilda vargflockar för att tillföra nya gener till den inavlade vargstammen. Länsstyrelserna fick förra året ett uppdrag att peka ut vilka områden som kan vara aktuella för utsättning av vargvalpar. Eftersom snöförhållandena under vintern som gick var dåliga kunde vi inte genomföra uppdraget om valputsättning som planerat det här året.

 

Vad är EU-kommissionens syn på Sveriges vargförvaltning?

I samband med riksdagens nya rovdjurspolitik 2009 fattade också riksdagen beslut om att det skulle införas licensjakt på varg. En jakt som också genomfördes vintrarna 2010 och 2011. Redan 2010 anmäldes Sverige inför EU-kommissionen för att ha brutit mot reglerna i Art- och habitatdirektivet och ett överträdelseärende inleddes därefter. I korrespondensen mellan svenska regeringen och EU-kommissionen riktar EU-kommissionen särskild uppmärksamhet på att en jakt på en art som inte har gynnsam bevarandestatus i den omfattningen, 47 vargar i det svenska fallet, inte är förenlig med Art- och habitatdirektivet.

Dessutom pekade EU-kommissionen särskilt på att jakten genomfördes innan åtgärder för genetisk förstärkning hade genomförts i Sverige. EU har på intet sätt tappat intresset för att åtgärder måste genomföras för att genetiskt förstärka den inavlade svenska vargstammen på väg mot gynnsam bevarandestatus innan en sådan jakt som genomfördes 2010 och 2011 kan genomföras igen. Överträdelseärendet är ännu inte avslutat.

 

Vad säger Art- och habitatdirektivet?

Gynnsam bevarandestatus är en utgångspunkt för Art- och habitatdirektivet som inte nämner genetisk förstärkning utan fokuserar på gynnsam bevarandestatus. Medlemsländerna har åtagit sig att verka för att gynnsam bevarandestatus ska nås. I direktivet finns krav som gäller hotade arter som alltså inte har uppnått gynnsam bevarandestatus. Enligt riktlinjer till direktivet ska nivån för gynnsam bevarandestatus överstiga vad som anses vara minsta livskraftiga population. Hur mycket nivån ska överstiga anges inte. Detta gäller alla stora rovdjur, inte bara varg. Genetisk förstärkning är alltså väsentligt för att uppnå gynnsam bevarandestatus för den svenska vargstammen.

 

Kan jakt på varg vara möjlig i arbetet med genetisk förstärkning och gynnsam bevarandestatus?

I förvaltningsplanen för varg angavs att Naturvårdsverket ska utreda om Sverige kan ha en populationsreglerande jakt på varg utifrån biologiska och genetiska aspekter. Ett uppdrag som bland annat ska svara på om Sverige bör hålla vargstammen på en lägre nivå när vi genomför den genetiska förstärkningen. En dialog med aktuella forskare om detta uppdrag har inletts.

 

Hur kan genetisk förstärkning göra att Sverige själva ska få förvalta vargstammen?

EU-kommissionen bevakar att den svenska rovdjurspolitiken genomförs på ett EU-rättsligt korrekt sätt. Om Sverige inte genomför den genetiska förstärkningen av vargstammen kan det få negativa konsekvenser för våra möjligheter att förvalta och själva bestämma över den svenska vargstammen.

Om vi däremot genomför en genetisk förstärkning för att uppnå gynnsam bevarandestatus av vargstammen ökar det Sveriges möjligheter att förvalta och själva bestämma över den svenska vargstammen. I förvaltningen är jakt en viktig del.

 

Ruona Burman

Viltsamordnare, Naturvårdsverket