1,85 kvadratmil per björn i Jämtland är väldigt liten yta. Det är förklaringen till de drastiskt ökade problemen de senaste åren, enligt Bengt Bixo, JRF-bas i länet.
1,85 kvadratmil per björn i Jämtland är väldigt liten yta. Det är förklaringen till de drastiskt ökade problemen de senaste åren, enligt Bengt Bixo, JRF-bas i länet.

Därför får Jämtland problembjörnar

Björnattacken mot en tolvårig skidåkare i Funäsdalen är bara ett exempel på att de cirka 1 000 björnarna i Jämtland trängs på en alldeles för liten yta. I snitt förfogar varje björn över endast 1,85 kvadratmil. Björnar som inte lyckas hävda revir i vildmarken tvingas söka sig mot bebyggelsen där de blir problem för människor, konstaterar Bengt Bixo, ordförande för Jägarnas Riksförbund i Jämtland.

Jag är inte ute efter att hitta syndabockar, det får andra syssla med. Men jag har grunnat mycket på hur och varför Jämtlands björnstam har blivit världens tätaste brunbjörnsstam.
Incidenter mellan människor och björn har de senaste åren fått en nivå som är både oacceptabel och onödig.
Hur många kvadratmil behöver en brunbjörn för sitt trivsellivsrum?
Jämtland har 2 762 kvadratmil skogsmark. Låt oss säga att två tredjedelar är lämpliga björnmarker. Det motsvarar 1 850 kvadratmil.
I dagsläget finns cirka 1 000 björnar i länet. Varje enskild björn förfogar över 1,85 kvadratmil.
Alla kvadratmil är förmodligen inte lämpliga björnhabitat, så siffran är troligtvis ännu lägre.
Eftersom björnen inte är ett flockdjur, utan revirhävdande, spelar deras personliga livsrum stor roll när det gäller trivsel och förutsättningar att skapa olägenheter där de vistas.

De bör ta på sig ansvaret
Vem är orsak till den björnstam vi har i dag?
Bjärvall och Franzén är väl de som får ta på sig ansvaret för det.
Som självutnämnda experter har de på 40-50 år med sitt fanatiska intresse, och utan tanke på följderna, försett oss svenskar med en rovdjursstam som saknar motstycke.
Deras erfarenhet och kunskap, som betraktas som expertkunskap, sträcker sig endast bakåt i tiden till 60-talet.
Samma tid som man med hjälp av erfarenheter skaffat sig kunskap om till exempel kärnkraft med känt resultat. Det vill säga man lär sig under tidens gång och det som var rätt i går är fel i dag.
Misstagen lär ju vara den enda sanna läromästaren. Med tanke på dagens rovdjurspolitik hoppas jag att man tar lärdom av vad man hittills uppnått, både bra och dåligt.

Därför ökar björnproblemen
1,85 kvadratmil per björn är i mina lekmannaögon väldigt lite. Det är förklaringen till de drastiskt ökade problemen de senaste åren.
Man sade tidigare från experthåll att de är 100 år sedan någon dödats av björn i Sverige, så att det skulle hända var lika osannolikt som det som hände i Harrisburg. Deras profetia kom rejält på skam med tanke på vad som hände i Valsjöbyn – och vad som i dag händer i Japan.
Det som hänt efter Valsjöbyn vad gäller björnincidenter, skogsarbetare i Dalarna, attackerade jägare, och senast skidåkare i Funäsdalen, styrker min teori att livsrummet för enskilda björnar i Jämtland är för litet.
Med tanke på dagens överstora stam är björnar som inte är kapabla att hävda revir i storskogens trivselområden hänvisade till mindre attraktiva områden. Ofta hamnar de nära bebyggelse och folk, som utsätts för risken att komma i konflikt och skadas.
Min förhoppning är att man tar tillvara de kunskaper som trots allt finns att tillgå, för att på bästa sätt skapa bästa möjliga framtid, både för glesbygdsbor och för vilt.

Bengt Bixo, ordförande för Jägarnas Riksförbund i Jämtland