Grunden för den infekterade situation som idag råder i de delar av Sverige, där en majoritet av människor mot sin vilja tvingas att leva med en allt större vargstam, lades i den proposition som den då socialdemokratiska regeringen presenterade år 2000.
Propositionen antogs av riksdagen år 2001. Denna proposition antogs utan att någon konsekvensanalys gjordes av hur en frilevande vargstam skulle förändra förutsättningarna för landsbygdens människor, varken socialt, ekonomiskt eller i kulturellt hänseende.
Ödesdigra antaganden
Tvärtom gjorde den dåvarande regeringen, under påverkan av systematiskt propagandaarbete för betydelsen av vargetablering i Sverige, i propositionen en mängd ödesdigra antaganden. Den enda egentlig faktabakgrunden presenterades av de intressen som ville återföra vargen till de svenska skogarna.
Det största misstaget var att tro att en mellansvensk vargstam skulle kunna hållas genetiskt frisk genom ett kontinuerligt utbyte med sina östliga artfränder. Att bygga ett så stort projekt på en tro att något skulle inträffa som nästintill aldrig tidigare skett, måste sägas ha varit ganska oansvarigt.
Stort missgrepp
Ett annat av de större missgreppen i propositionen var tron att det i de relativt tättbefolkade mellansvenska skogslänen skulle gå att hysa huvuddelen av en svensk vargstam. Men de tio år som gått kan ses som en enda lång konsekvensanalys, där verkligheten på ett handgripligt sätt visat konsekvenserna för landsbygdens befolkning.
Priset för det politiska beslutet att bygga upp en frilevande vargstam i Sverige har blivit högt. Det är framför allt den mellansvenska landsbygdsbefolkningen som fått betala och betalar priset.
Förutsättningarna för att fortsatt ägna sig åt och bevara gamla svenska traditioner och kulturarv, utan risk att drabbas av traumatiska upplevelser, finns inte längre. Efterhand har människor tappat tron på demokratin och all myndighetsutövning. Läget är idag så allvarligt att något måste hända i vargfrågan!
Ingen förståelse hos drabbade
Hos majoriteten berörda människor, där huvuddelen av den så kallade svenska vargstammen är etablerad, finns ingen som helst förståelse för regeringens och myndigheternas hantering av vargfrågan.
Det är få människor i berörda områden som kan förstå varför deras trygghet och livsglädje ska tas ifrån dem. Andra människor, utan förnuftsmässigt försvarbara skäl, anser att det ska finnas varg i de drabbades närområde.
Det är få människor i berörda områden som kan förstå politikernas och de verkställande myndigheternas kallsinnighet inför det som händer.
Skapad för att döda
I stort sett dagligen möts vi i olika media av människor som genom vargens härjningar fått genomlida starkt traumatiska händelser. Och märk väl, det är ju inget konstigt. Vargen är ju konstruerad för att döda. Av just detta uppenbart självklara faktum, ska en talrik vargstam inte ha sitt kärnområde i nära anslutning till människor.
Vargar är frekvent orädda och närgångna. De rör sig runt bostäder, är inne på gårdar och till och med i anslutning till lekplatser i bostadsområden. Detta är varken önskvärt eller rimligt.
De sociala och ekonomiska konsekvenserna för de delar av svensk landsbygd som drabbats av vargetableringar är ofantliga.
Slås ut
Verksamheter där praktisk kunskap och erfarenhet har förts vidare mellan generationerna slås ut. Om inget görs kommer dessa praktiska kunskaper om typiskt svenska traditioner och kulturarv att gå förlorade för gott, vilket är en stor förlust för landet.
Men den allvarligaste konsekvensen för samhället är den ilska och frustration som genom åren byggts upp i de delar av Sverige, där regering och riksdag bestämt att Sveriges vargstam ska hysas. Förtroendet för demokratin och för allt vad myndighetsutövning heter har gått förlorad i en process där människor upplever sig totalt överkörda och maktlösa.
Söndring av samhället
Man kan med fog påstå att det finns en lång och varaktig söndring mellan befolkningen i vargområdena och de styrande församlingarna och verkställande myndigheterna. Vargfrågan har åstadkommit en spricka i samhällsgrunden som är så allvarlig att konsekvenserna om inget görs blir oöverblickbara.
Ett projekt där berörda människor och berörda grupper är så eniga i sitt motstånd mot projektets genomförande kan aldrig lyckas.
Avbryt försöket att etablera en frilevande vargstam i Mellansveriges skogslän. Inrätta ett större nationalparksliknande hägn i någon av de redan befintliga stora nationalparkerna i norr.
Det bör vara ett område där konflikten med rennäringen blir minst, där en lämpligt stor vargstam kan inhysas och bevaras genetiskt stark för framtiden.
Vargar utanför denna nationalpark ska inte tillåtas.
Flera positiva effekter
Förslaget har flera positiva effekter:
• Sverige tar sitt ansvar och lever upp till internationella åtaganden om att långsiktigt bevara arten varg i ett frilevandeliknande tillstånd inom landet.
• Sverige skulle, till betydligt mindre kostnad än dagens penningsslukande genetiska experiment, kunna hysa världens friskaste vargstam.
• Betydligt mindre kostnader för samhället. Färre människor skulle krävas i förvaltningen, såväl inne på myndigheterna som ute i fält. Det blir även minskade kostnader för såväl förebyggande skadeåtgärder som egentliga skadeersättningar, minskade kostnader för genetiska åtgärder och minskade kostnader för forskningsprojekt.
• Människor kan känna framtidstro och en vilja att göra insatser för att utveckla svensk landsbygd.
• Sjunkande konfliktnivå mellan befolkning och myndigheter och en möjlighet till återuppbyggnad av förtroenden.
• Det blir en fortsatt småskalig näringsverksamhet med en levande landsbygd och ett öppet kulturlandskap.
• Möjlighet att bevara för Sverige typiska landsbygdstraditioner och kulturarv.
• Ökad ariell avkastning genom jakten till fastighetsägare och brukare.
• Ökad möjlighet att bedriva jakt, en av landets viktigaste källor till rekreation och friskvård.
• Resurser kan överföras till skyddandet av andra för den biologiska mångfalden viktiga hotade arter.
• Ökade möjligheter för människor att känna trygghet och välbefinnande, vilket höjer hälsoläget i berörda områden.
• Minskad risk för spridning av sjukdomar, bland annat dvärgbandmask och rabies.
Förslagets negativa effekter:
• I den mån det finns rennäring i utvald nationalpark.
Förslaget att bevara en livskraftig vargstam i en hägnad nationalpark är en lösning för att överhuvudtaget kunna ha varg i Sverige, kanske finns det andra.
Frilevande varg enligt dagens modell fungerar helt enkelt inte om Sverige vill bevara möjligheterna för människor att leva på landsbygden enligt svensk modell.
Ett avgörande skede
Utvecklingen är på väg in i ett avgörande skede, där människor nu kommit till insikt om att de inte kan påverka sin situation på demokratisk väg. Risken är överhängande att normalt goda och laglydiga medborgare kommer att ta saken i egna händer. Det är en mycket olycklig och onödig utveckling, som våra makthavare helt får ta på sitt ansvar.
Min åsikt är att det inte finns några biologiska motiv att med konstlade medel bygga upp en fristående gren av den östeuropeiska vargstammen i Sverige. Vargen är den globalt livskraftigaste och talrikaste arten av stora rovdjur.
Det experiment med en ny vargetablering, som nu pågår, saknar helt betydelse för vargen som art. Sverige behöver inte vargen och vargen behöver inte Sverige.
De sociala och ekonomiska skadeverkningarna som landsbygden drabbas av på grund av vargen är orimliga och kommer inte att accepteras av befolkningen.
Kjell Dahlin, Storå
