Vi är många som drabbats av inskränkta möjligheter till meningsfull jakt på grund av den älgförvaltning som infördes förra året i rikets alla län. Därför känner vi oss manade att agera och lyfta denna fråga medialt.
De som äger eller förvaltar mindre marker måste få vara med i de diskussioner som förs i de olika förvaltningsgrupperna i god demokratisk ordning och under likvärdiga representationer. Detta gäller de inskränkningar på de enskilda marker som inte är ”ekosystembaserade” och ser till de mindre markernas förutsättningar.
Vårvinterns skyddsjakt på älgkor
Frågan blir ännu en gång aktualiserad inför detta års jakt och med facit i hand när det gäller den ”skyddsjakt” som bedrivits i mars och april i Västerbotten och Västernorrland.
Skyddsjakt används för att ta bort vilt med oönskade egenskaper såsom oskygga björnar, älgar som uppehåller sig i städer eller andra samhällen, vargar som river tamdjur i stor utsträckning eller hotar människors säkerhet.
Älgfoster blev korpföda
Det är inte skyddsjakt att skjuta älgkor som i brist på föda och för sitt uppehälle äter av skogen. I dessa fall har älgkor med fullgångna foster, som är cirka 50 centimeter långa, ”skyddsjagats” i djup snö. När korna inte har kunnat fly längre har de avlivats och fostren lämnats åt korpen.
Det är stötande att de mindre markerna, som fråntagits sin tidigare rätt att jaga vuxen älg ska acceptera, denna osmakliga form av skyddsjakt.
Det är en bättre lösning om älgarna jagas av alla marker inom älgskötselområdena under ordinarie jakttid. Är det detta som kallas populationsekologisk ekosystembaserad produktionsanpassad älgjakt?
Ser enbart till arealen
Det är ytterst märkligt att vi har fått en älgförvaltning som enbart ser till areal, och inte bejakar alla områdens förutsättningar och fodertillgången i första hand.
Det skogliga och jaktliga värdet går numera inte att förena för många mindre marker.
De som drabbats av inskränkningar i jakträtten har fått sina områden avregistrerade, eller kalvjakt under kort tid, trots att de under många år jagat vuxen älg som finns på deras marker.
Nu har det blivit en jakt som försämrar villkoren för tillväxt och virkeskvalitetsförluster. Dessutom skapas många dolda kostnader. Det handlar om godtyckliga villkor, som i första hand är en markägarfråga.
Sänker fastighetsvärdet
Inskränkt jakt sänker värdet på fastigheten som helhet. Privat och distansägande gynnas av att behålla jakt- och fiskerätten.
Familjeägda marker har tidigare kunnat användas för att fostra en ny jägargeneration. Det har varit en utmärkt väg in för de nya jägare som vi så väl behöver rekrytera även i framtiden. Generationsskiften gällande jakten har varit en naturlig del i den svenska jakttraditionen. Vi kan konstatera att det finns stora brister i det nya jaktsystemet. Det har inte fungerat som det var tänkt.
Kämpa för älgjakt på mindre marker
Regeringen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket får ta till sig av denna kritik.
Vi uppmanar alla medlemmar i Jägarnas Riksförbund som drabbats av detta att höja sina röster och kräva lika villkor för mindre marker med bra förutsättningar.
Det är viktigt att vi skyddar den grundlagsrätt vi har när det gäller ägande- och nyttjanderätt.
Annika Gonzalez, JRF i Grundsunda
