Länsstyrelsen i Dalarna har krånglat till årets björnjakt, anser Gunnar Håkansson. Han menar att länsstyrelsen jävlas med jägare och andra som drabbas av rovdjur.
Foto: Saraporn Bamrungchart / Shutterstock.com Länsstyrelsen i Dalarna har krånglat till årets björnjakt, anser Gunnar Håkansson. Han menar att länsstyrelsen jävlas med jägare och andra som drabbas av rovdjur.

Länsstyrelsen krånglade till björnjakten

Björnlicensen är en egen komposition från länsstyrelsen i Dalarna. Med facit i hand kan konstateras att vare sig rovdjursförvaltningen eller viltförvaltningen i övrigt handläggs av kompetent personal inom länsstyrelsen i Dalarna, skriver Gunnar Håkansson i Orsa.

Vad jag förstått utifrån vad som delgetts allmänheten, var viltvårdsdelegationens intention att björnstammen i Dalarna skulle minskas. Framför allt i den nordöstra delen av länet. Ett beslut fattades även om en avskjutning på 52 björnar.
Tyvärr lyckades länsstyrelsens tjänstemän krångla till det, som vanligt. Först genom att dela in länet i olika zoner och sedan införa en viss honkvot. Allt för att jävlas med jägarna och för att ytterligare förtäta rovdjursstammarna i länet.

Tokiga beslut utan påföljder
Men tyvärr, så blir resultatet när ekosofer påhejade av rovdjursbetraktare tillåts fatta besluten. Länsstyrelsen kan tydligen fatta vilka tokiga beslut som helst utan att sedan få någon påföljd. Det finns inget annat län som hittat på detta påfund. De har förmodligen kunskapen om att djuren kommer att fällas där de är talrikast.
Det har tyvärr inte undgått någon att länsstyrelsens målsättning i Dalarna är att så mycket som möjligt jävlas med fäbodbrukare, samer, djurägare och jägare. Det avspeglas tydligt i de skyddsjaktansökningar som handlagts.

Minst 25 vargföryngringar
När undertecknad satt i länets rovviltgrupp var målet två vargföryngringar i länet. Idag har vi minst 25 och då måste det ifrågasättas varför det är omöjligt att undanröja skadegörande individer som ställer till ett helvete för fäbodbrukare, samer, andra djurägare samt hundägare. Hur kan vargens närvaro vara viktigare än våra gamla kulturer och areella näringar?
Hur kan landshövding Maria Norrfalk acceptera att ha en tjänstestab på miljövårdsenheten som inte objektivt hanterar ärenden, utan utifrån personliga värderingar?
Jag kan själv hänvisa till en episod i Rovviltgruppen när Anders Bjärvall inträdde som ledamot för Rovdjursföreningen då Stig-Åke Svenson i ett som han trodde obevakat ögonblick uttalade föjande: ”Det kännns bra att det kommit en till på den här sidan”.

Dyrare och svårare älgjakt
Det är väl för mycket begärt att Maria Norrfalk skall städa upp, när hon själv ställt till ett helvete för mindre markägare och licensområden med det nya älgjaktssystemet som endast fördyrar och försvårar för dessa att bedriva en meningsfull älgjakt.
Med facit i hand kan bara konstateras att hon gått storskogsbruket till mötes och med detta har hon säkert sin framtid tryggad. Både såväl rovdjursförvaltning som övrig viltförvaltning skulle skötas bäst och billigast på kommunal nivå av markägarorganisationer och jägarorganisationerna efter hörande av eventuella berörda intressen.
Kommer ingen ändring till stånd hos länsstyrelsen i Dalarna är undertecknad övertygad om att den civila olydnaden kommer att tillta.

Gunnar Håkansson