Men lokalt styrd låter ju bra i mångas öron och till vilken nivå det skall decentraliseras har ibland debatterats. Rovdjursutredaren Åke Pettersson har föreslagit länsstyrelserna som lämpliga huvudmän men rovdjurskritiker har föreslagit jaktvårdskretsar, älgskötselområden eller kommuner.
Av dessa är markägarmakten stor i älgskötselområden och jaktkretsarna medan kommunerna har politiker tillsatta efter våra lokala val. Länsstyrelserna är direkt underordnad svenska staten och där saknar vi direkt inflytande.
Jag kan då berätta vad som hände här i Jämtland under fjolåret. Våra båda länstidningar annonserade vid två tillfällen om att information om rovdjuren skulle hållas både i Sveg och i Östersund.
Sven-Erik Alhem ser vargarna som sina familjemedlemmar och är alltså en stor vargvän. Det är helt okänt vad han debiterat vår länsstyrelse för sitt prat och vad annonsering kostat. Intressantare är att konstatera att några annonser från länsstyrelsen där den andra sidan, rovdjurskritiker, fått komma till tals och beskriva sina erfarenheter av rovdjurens härjningar mot ersättning ej synts till.
Vi får hoppas på att det sitter klokare personer runt Fredrik Reinfeldts regeringsbord så rovdjurspolitiken blir fullständigt reviderad och får en målsättning som de boende i glesbygden kan acceptera.