M-poltitikern Krister Hammarbergh anser att det bara är omfattande byråkrati kring vikaresälens skyddsstatus som är ett hinder för att tillåta skyddsjakt på vikare. 
M-poltitikern Krister Hammarbergh anser att det bara är omfattande byråkrati kring vikaresälens skyddsstatus som är ett hinder för att tillåta skyddsjakt på vikare. 

M-politiker: ”Tillåt skyddsjakt på vikaresäl”

Under senare år har Naturvårdsverket medgett skyddsjakt på gråsäl i syfte att minska de skador sälen orsakar yrkesfisket. Detta har skett mot bakgrund av att gråsälen ökat i antal och på vissa håll gjort yrkesmässigt fiske mer eller mindre omöjligt.

Norrbotten är det län som fått den största tilldelningen av gråsälar under denna skyddsjakt. I länet har man också haft en god framgång med jakten. Men detta är inte tillräckligt.
I Bottenviken är gråsälen bara en av två vanliga och ökande sälarter. Den andra är den rödlistade vikaresälen, en säl som enligt många fiskare är den som orsakar störst problem och som trasar sönder fiskeredskap och äter upp fisken.

Tål omfattande skyddsjakt
Det är en spridd uppfattning att vikaresälen i dag har en numerär som gör att stammen skulle tåla en omfattande skyddsjakt, men jakten hindras av en omfattande byråkrati kring vikaresälens skyddsstatus.
Ska fiskets problem med sälskador kunna kontrolleras genom skyddsjakt på säl måste även jakt på vikaresäl tillåtas på en långsiktigt hållbar nivå.  Enskilda skadegörande sälar kan då fällas, och övriga sälar kommer att bli skyggare och mindre benägna att angripa fiskeredskap.

Begränsa vikarstammen
Beroende på tilldelningens storlek kan även stammens storlek kontrolleras och vid behov begränsas. Det finns idag anledning att utöka kvoterna för den skyddsjakten. Ska fiskets problem med sälskador kunna kontrolleras genom skyddsjakt måste även jakt på vikaresäl tillåtas. Risken är annars att sälstammarna kommer upp i ett sådant stort antal att det i princip blir omöjligt att balansera stammen.

Krister Hammarbergh (M) riksdagsledamot, Norrbotten