Mulbrist hotar öppna landskap

Den småländska lantbrukaren Björn Hörberg anser att den hotande mulbristen orsakas av att det inte finns någon landsbygdspolitik. I en debattartikel ger Björn Hörberg sin syn på saken apropå den här artikeln.

Det är det ”förträffliga” Jordbruksverket som kommit på detta fantastiska problem. Det är inte brist på mular som är problemet, utan brist på bönder. Utan duktiga bönder och deras djur så blir det inget ”rikt odlingslandskap”.
Orsaken med att det öppna landskapet växer igen är att det inte finns någon landsbygdspolitik.
Problemet är att det inte finns några politiker som vet och förstår det problem som de har skapat de senaste 30 åren. En helt obefintlig jordbrukspolitik har lagt grunden till att vi idag  har en självförsörjningsgrad på under 50 procent i Sverige. Vi skall ha minst 85-90 procent självförsörjning.
Inte skall vi tulla på andra länders livsmedel bara för att vi skall ha det billigt själva. Många länder som vi importerar ifrån har ju inte mat till sin egna befolkning. Det är profithungriga regeringar och multinationella företag som stjäl från befolkningen i dessa länder.

”EU också ett problem”
Ett problem är ju också EU. Denna gigantiska kloss på lerfötter full av folk som har hittat en oerhörd bra försörjning. Utan att bry sig om konsekvenserna av vad de åstadkommer. Detta har den sittande regeringen Reinfeldt anammat och överlåtit allt bestämmande dit. Moderata företrädare som säger att livsmedelspolitiken skall EU sköta. Dessa har jag förlorat allt förtroende för.
Jag har under många år påpekat dessa saker i olika sammanhang, men alla berörda har bara ryckt på axlarna och inte brytt sig. Lantbrukets organisationer tycks vara nöjda med denna utveckling, för väldigt lite görs åt problemet. Mycket prat och liten verkstad, brukar det heta.

Ekonomiska orskaker
För att återgå till ”Mulbristen”. Bristen på betesdjur har helt ekonomiska orsaker. Det är mycket arbete och inget betalt. Skulle statens tjänare och löntagarna ha samma usla timlön som bönderna så skulle det blivit storstrejker.
Denna eller dessa personer som tagit fram dessa förslag har inte någon som helst kunskap i ämnet. Det är akademiska fantasier utan någon som helst verklighet.
Dagens utnyttjande av våra betesmarker är nog i de flesta fall bra. Men problemet är att regelverken som styr kontrollfolket på Länsstyrelserna inte har något med verkligheten att göra. Inga regler i världen kan styra över naturen. Den skiftar som bekant över åren. Men reglerna är tydligen huggna i sten. Dessa går ej att anpassa till verkligheten lika lite som kontrollanterna.

”Omöjligt med ranchdrift”
Att kombinera olika djurslag på betesmarkerna  har i alla tider förekommit. Inget nytt alltså. Undrar hur det skulle se ut om vi satte igång och tuttade fyr på markerna vart annat år. Inte mycket kvar av Småland efter detta då. Var skulle det vara möjligt att bedriva ”ranchdrift” i ett landskap med en medelareal på ca 50 ha och mest skog. Nog har jag hört tokiga förslag, men detta måste vara kommit från en som inte vet ett dugg.
Det skall bli mycket intressant att följa de  förslag som Jordbruksverket vill lägga.
För att råda bot på problemet måste vi skrota en massa regelverk och nog också en del myndigheter. Och naturligtvis få bort  förmyndarna i Bryssel. Det finns för många akademiska experter utan någon som helst praktisk kunskap och det är dessa som kommer att mörklägga landskapet med hjälp av granskog.

”Fel på systemet”
Det är inte vi bönder som är problemet,  utan det är de system som är styr landet som är problemet. Det finns oerhört många duktiga och seriösa bönder i detta land som inget hellre vill än att få sköta sina fastigheter efter eget huvud och egna ide’er och det skulle bli bra mycket bättre för hela landet.
Med nuvarande politik så är nog ” Ett rikt odlingslandskap” bara en önskedröm.
Det var min lilla sommarreflektion från de snart mörkare skogarna i Småland.

Björn Hörberg