Vildsvinskött, som allt griskött, kan innehålla trikiner som är en allvarlig parasit för människan. Vi behöver vara säkra på att griskött är fritt från dessa före konsumtion.
Kruxet är att svensk livsmedelslagstiftning blivit så krångligt att det riskerar sätta stopp för jägarens möjlighet att låta andra ta del av den ökade tillgången på vildsvinskött.
Efter flera års utredande och diskuterade kom nu förslaget på förenkling för köttet att nå andra konsumenter. För att underlätta försäljning ska jägare kunna sälja upp till 52 vildsvin per år om jägaren bland annat skaffar sig tillstånd från Livsmedelsverket.
Dessutom ska jägaren utbilda sig särskilt om trikinos, provta köttet och skicka prov till ackrediterat laboratorium, meddelar Livsmedelsverket.
Jägaren ska meddela Livsmedelsverket om varje planerad leverans.
Vid leverans ska mottagaren få en kopia av analysprotokollet från laboratoriet.
Livsmedelsverket ska dessutom utföra kontroll av jägarens hantering.
Jägaren ska meddela Livsmedelsverket om varje planerad leverans.
Vid leverans ska mottagaren få en kopia av analysprotokollet från laboratoriet.
Livsmedelsverket ska dessutom utföra kontroll av jägarens hantering.
Dyrare och mer krångel
Tidsåtgång, krångel och kostnad kan lätt föreställas i denna kedja.
Detta är möjligen ett lagligt förslag i ett land som lider av trygghets- och säkerhetsmani, men inte är det enkelt.
Allt detta genomförs för att vi inte kan tro på konsumentens förmåga att ta till sig information som är enkel: Griskött skall bli varmare än 70 grader i köttets mitt innan vi äter det. Då är eventuella trikiner oskadliggjorda.
Att förse alla med en kött-termometer är bättre för både smakupplevelsen och folkhälsan än att byråkratisera hanteringen.
Med detta sagt ska ingen tro att jag vill underskatta trikinos, men faran är större med ”curlade svenska medborgare”, som inte förstår vardagen i en globaliserad värld och inte har fått sunt matförnuft med sig i bagaget på semesterresan.
För oss jägare verkar nu nästa tillkrånglade jaktliga lag bli verklighet – den nya älgförvaltningen.
Efter många år med flera utredningar ska den vara i praktisk drift 2012.
Vem kunde ana att utredarens förslag, samt riksdagens beslut som skulle förenkla älgjakten, skulle leda till detta?
Detta är möjligen ett lagligt förslag i ett land som lider av trygghets- och säkerhetsmani, men inte är det enkelt.
Allt detta genomförs för att vi inte kan tro på konsumentens förmåga att ta till sig information som är enkel: Griskött skall bli varmare än 70 grader i köttets mitt innan vi äter det. Då är eventuella trikiner oskadliggjorda.
Att förse alla med en kött-termometer är bättre för både smakupplevelsen och folkhälsan än att byråkratisera hanteringen.
Med detta sagt ska ingen tro att jag vill underskatta trikinos, men faran är större med ”curlade svenska medborgare”, som inte förstår vardagen i en globaliserad värld och inte har fått sunt matförnuft med sig i bagaget på semesterresan.
För oss jägare verkar nu nästa tillkrånglade jaktliga lag bli verklighet – den nya älgförvaltningen.
Efter många år med flera utredningar ska den vara i praktisk drift 2012.
Vem kunde ana att utredarens förslag, samt riksdagens beslut som skulle förenkla älgjakten, skulle leda till detta?
Organisation som vill stärka greppet
Kanske borde man förstå att många års utredningar ger stora möjligheter till byråkratiska överbyggnader. Men kan det även vara så att en intresseorganisation med myndighetsuppdrag behöver stärka sitt berättigande?
Ordet adaptiv förvaltning verkar nu bli det samma som regel- och undersökningsstyrd jakt på älg.
Därtill blir jag beklämd och upprörd över att tvingas höra intresseorganisationen för jägare önska ökade avgifter för jägarkåren (årlig administrationsavgift på förenklad licens). Det är enbart ett sätt att tvinga in fler i älgskötselområden. Men även där kan det bli årliga avgifter, även till skötselområdets egna administration.
Ordet adaptiv förvaltning verkar nu bli det samma som regel- och undersökningsstyrd jakt på älg.
Därtill blir jag beklämd och upprörd över att tvingas höra intresseorganisationen för jägare önska ökade avgifter för jägarkåren (årlig administrationsavgift på förenklad licens). Det är enbart ett sätt att tvinga in fler i älgskötselområden. Men även där kan det bli årliga avgifter, även till skötselområdets egna administration.
Räddade jakten på vuxen älg
Naturligtvis tar Jägarnas Riksförbund avstånd från alla sådana ökade pålagor. Under utredningens gång tvingades vi inse att B-licens inte längre var möjlig att behålla. Men vi lyckades tillsammans med andra behålla rätten att jaga vuxen älg utan att delta i ett älgskötselområde. JRF kunde även se till att storleken på ett älgskötselområde minskades.
Idag tycker JRF att det vore klokast att övergå till fri älgjakt under en lång jaktsäsong för, att både uppnå adaptiv förvaltning och låg byråkrati.
Lagom till midsommar ska förslaget på föreskrifter för älgjakten komma på remiss.
Alla behöver sätta sig in i förslaget och reagera på det ökade regelverket. Vi behöver mer okomplicerad jakt och minskad byråkrati.
Idag tycker JRF att det vore klokast att övergå till fri älgjakt under en lång jaktsäsong för, att både uppnå adaptiv förvaltning och låg byråkrati.
Lagom till midsommar ska förslaget på föreskrifter för älgjakten komma på remiss.
Alla behöver sätta sig in i förslaget och reagera på det ökade regelverket. Vi behöver mer okomplicerad jakt och minskad byråkrati.
