Efter mycket tidskrävande arbete sköts en hanne i Hasselforsreviret till slut i mitten av december när jakttiden höll på att gå ut. Erfarenheten från den jakten är att det inte är lätt att jaga varg. Stammen behöver alltså bromsas i tid. 
Foto: Länsstyrelsen i Örebro Efter mycket tidskrävande arbete sköts en hanne i Hasselforsreviret till slut i mitten av december när jakttiden höll på att gå ut. Erfarenheten från den jakten är att det inte är lätt att jaga varg. Stammen behöver alltså bromsas i tid. 

Ökat rovdjurstryck hotar naturens mångfald

Naturen i vårt område (Örebro läns västra viltförvaltningsområde) har till för cirka fem år sedan präglats av mångfald i skog och på slätt. Vi har nu kommit i en helt annan situation. Rådjuren har kraftigt minskat i antal genom kraftigt ökande lodjursstammar.

Ett viltslag som hör hemma i Mellan- och Sydsverige har på många håll blivit sällsynt. I skogsmark är djuren numera ovanliga jämfört med tidigare förhållanden.
Ett ensamt lodjur tar varje år ett 50-tal rådjur. En lodjursgrupp på fem djur innebär direkt 250 rådjur mindre första året. Nästa år föds kanske 100 kid mindre. Lägg till 250 nya bytesdjur.
På två år har stammen blivit 600 djur mindre än vad den borde ha varit.

Svältande lodjur
Lodjurstätheten har i vissa områden blivit så hög att de äter rent och själva svälter och tvingas flytta och äta rent i nästa område. Följden blir att stora områden i stort sett saknar både rådjur och de av vissa kretsar mycket omhuldade lodjuren.
Länsstyrelsens rovdjursgrupp är oenig. Naturvårdsenheten har föreslagit att fem lodjur ska skjutas inom hela Örebro län. Jägarna och LRF har protesterat och vill ha högre avskjutning och därmed en balans i naturen.
Kanske är det dags att från jägarhåll minska avskjutningen i utsatta områden. Ett förslag kan vara att återgå till förhållandena som rådde före rådjursexplosionen på 90-talet, det vill säga inte ha januarijakt.

Älgstammen minskar
Älgstammarna har klart minskat. Dels beror det på olämplig avskjutning inom vissa områden från jägarnas sida. Det är något som jägare och markägare gemensamt får ta tag i.
Ett initiativ i den här riktningen är bildandet av Örebro läns västra viltförvaltningsområde.
Området som bildades i december 2007 omfattar området söder om E 18 mellan Karlskoga och Örebro ner till Finnerödja i söder. I väster är gränsen Möckeln, Letälven och Skagern och i öster E 20.
Målsättningen är att skapa en natur med stor mångfald vad avser djurlivet.

Värdefullt vilt
En viktig faktor är att få en kvalitetsmässigt stark älgstam, det vill säga en älgstam med bra vuxna djur som har en god reproduktion och skapar goda jaktmöjligheter. Detta ger många jakttillfällen och ett bra ekonomiskt utbyte för såväl markägare som jägare.
Älgen är ett ekonomiskt mycket värdefullt vilt. Inte bara genom direkt jakt utan också genom att vara en turistattraktion. Turismen från kontinenten har ökat successivt under åren. För dem är älgen något mytiskt och intressant. Den saknas ju söder om Öresund. Vi får se till så att vi sköter stammen norr om Öresund.

Endast kalvjakt
För att förbättra älgstammen har majoriteten av viltförvaltningsområdets älgskötselområden starkt reglerat jakten under senaste åren.
Tre av fem områden har enbart jagat kalv, det vill säga endast tagit ut räntan och inte rört kapitalet. Ett område inställde helt älgjakten under 2007.
Detta har som effekt att genomsnittsåldern ökar på de vuxna älgarna. Den är nu allt för låg vilket ger en dålig reproduktion.
Älgen hotas inte bara av att det inom vissa jaktlag och områden bedrivs en mindre ansvarsfull jakt.

Berörs av sex vargrevir
Älgen är huvudbyte för den kraftigt ökande vargstammen. Vi har sex vargrevir som helt eller delvis berör länet. Hur många individer som finns råder det delade meningar om. Enligt länsstyrelsens hemsida är det förhållandevis små grupper. Men fotografer har tagit bilder på upp till åtta vargar på ett och samma ställe. Likaså konstaterades en grupp på sju vargar i samband med skyddsjakten i Hasselfors samtidigt som observation av strövarg förekom inom reviret.
Vargstammens utveckling har varit mycket kraftig under ett par år. Forskarna är nu eniga om att riksdagens mål på 20 föryngringar per år har uppnåtts och överskridits. Bedömningen ligger nu på 25-27 föryngringar under 2008. 
Minst 250 vargar
Målet 200 vargar är också överskridet. Bedömningen på stammen ligger nu runt 250 individer. Till glädje för vissa, till förtret för desto fler.
En grupp på två vargar eller fler har enligt forskarna en konsumtion på 90-120 älgar. Om vi nu bara räknar på sex revir, och låter mindre grupperingar kvittas mot att vissa revir går över länsgränsen till del, innebär detta en konsumtion på cirka 660 älgar. Detta motsvarar cirka 25 procent av jägarnas avskjutning 2007.
Samma beräkning som för lodjurens inverkan på rådjursstammen över några år kräver ingen stor kunskap i matematik.

Bättre viltförvaltning – färre vargar
Vi behöver alltså göra vissa insatser för att förbättra älgens situation.
Dels förbättra jägares och markägares viltförvaltning, dels minska vargstammen genom en balanserad förvaltningsjakt.
Varg och lo påverkar starkt lantbruket i vissa områden. Angrepp på får är inte ovanliga. Det som också är en indirekt effekt av angreppen är att vissa lantbrukareblir mindre benägna att ha djur. Varför ha djur som blir föda för varg och lo? Resultatet av det blir en förbuskning av hagmarker och mindre mångfald i naturen.
Den höga förekomsten av främst varg i vissa områden har inneburit att jakten med hund har kraftigt minskat i länets vargrevir under 2008. Ett stort antal angrepp på hund skedde under hösten 2007 samt under 2008 i Hasselforsreviret. Jakten med drivande och ställande hund minskade drastiskt.

Två vargar skjutna i nödvärn
Även inom andra områden i Örebro län har det förekommit uppenbara problem med varg i samband med jakt. Två vargar har jägare tvingats skjuta i nödvärn för att freda sina hundar. Flera andra fall av angrepp har slutat med döden för jakthunden.
En skyddsjakt har under november och december har skett inom Hasselforsreviret. Efter ett mycket tidskrävande arbete sköts till slut en varg i mitten av december när jakttiden höll på att gå ut.
Erfarenheten från den jakten är att det inte är lätt att jaga varg. Stammen behöver alltså bromsas i tid.
Vårt område får inte vara ett rovdjursreservat. Så fort vargen har varit i Uppland och Sörmland har det upplevts som dramatiskt och även på enstaka vargar har det krävts skyddsjakt och i vissa fall beviljats. Är målet att vissa områden kan få ta problemen och andra ska skonas?

Ger fler rävar och korpar
En ytterligare påverkan från höga varg- och lodjursstammar kommer från deras matvanor.
De äter sällan upp hela bytet. Dessa rester föder i sin tur räv, korp, kråka och mård. Särskilt räv och korp har ökat markant i många områden. Räven kan vi hålla efter i viss utsträckning genom jakt men korpen är fredad. De djuren är sedan ett stort hot mot främst rådjurskid, harungar och fågel och då främst fasan och skogsfågel under vår och försommar.
Är det en natur dominerad av varg, lo, räv, korp, kråka och iller vi vill ha? Vi anser att de flesta svenskar vill ha en natur med betydligt mer mångfald!
 
Rikard Södergren, ordförande Örebro läns västra viltförvaltningsområde, Henrik Nyström, sekreterare, Håkan Rohdén, ordförande LRF Örebro