Så här påverkas älgstammen i varglänen och området söder om vargbältet om vargstammen växer till 2 100 individer.
Så här påverkas älgstammen i varglänen och området söder om vargbältet om vargstammen växer till 2 100 individer.

Om sju år finns ingen älgjakt

Om genetikerna får som de vill och vargstammen tillåts fortsätta ohämmat är älgstammen helt utplånad i vargområden på 2020-talet. Älgjakt är omöjligt redan om sju år om det får bli 2 100 vargar med nuvarande tillväxttakt i vargstammen, varnar Lars Nerelius i ett debattinlägg.
 

Sedan regeringen övergett målet om max 210 vargar och minst 20 föryngringar är den framtida vargstammens storlek oviss.
Den liljelundska utredningen föreslår 450 vargar, medan genetiker talar om 3 000-5 000 vargar. 
Ännu har ingen officiellt intresserat sig för hur vargen påverkar stammarna av klövvilt och tamboskapen.
Vargar tar främst älgkalvar
Vargens föda består enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, huvudsakligen av älg (96 procent av biomassan). En studie visade att 90 procent av de slagna älgarna var årskalvar medan resterande 10 procent var ettåringar.
Älgstammen var i början på 1900-talet mycket liten. Först år 1950 började antalet öka och den stora tillväxten kom på 1970-talet. 
Maximum nåddes 1982, då avskjutningen var cirka 180 000 älgar. 
Den stora ökningen kan bero på klimatiska förhållanden, men troligen framför allt på att tilldelningen för avskjutning varit alltför restriktiv. Därefter har avskjutningen minskat och var 92 132 djur (i hela landet) år 2010. 
Så påverkas älgstammen av varg
Ovanstående figur visar hur älgstammen utvecklas i varglänen och området söder om vargbältet (i fortsättningen för enkelhets skull kallat södra Sverige) om vargstammen växer till 2 100 individer.
Avskjutningen av älg var år 2010 i södra Sverige 46 000. Älgstammens storlek antas vara tre gånger avskjutningen, det vill säga 138 000. 
Halva antalet älgar antas vara älgkor, som vardera föder 0,7 kalvar per år. Vargstammen antas öka med 20 procent per år från 340 individer år 2011 till 2 100 individer år 2021 och är därefter konstant. 
Varje revir antas bestå av sex vargar. 
I varje revir tas 15 älgar per månad. 
Trafiken tog 5 257 älgar (4,15 procent av älgstammen) år 2010 i södra Sverige. Även följande år antas samma procentuella reduktion av älgstammen på grund av trafiken.
Av figuren framgår att under 2010-talet kan älgstammen hållas konstant vid cirka 130 000 djur genom att jakten successivt minskas. 
Slutjagat på älg om sju år
År 2019 är det slutjagat, men trots det kommer älgstammen att minska för att i mitten av 2020-talet vara utplånad. 
Om 450 vargar blir den framtida målsättningen måste avskjutningen av älg minska från 
46 000 år 2010 till 26 000 för att hålla älgstammen på en konstant nivå. 
I samma proportion (43 procent) borde då jaktarrendena minska.
Om jakten upphör helt kan älgstammen föda 860 vargar, vilket motsvarar älgstammens hela reproduktion. Dock kommer älgstammen då att dö ut av åldersskäl.
Lokala variationer
I kalkylerna förutsätts att utvecklingen är lika i hela det geografiska området. Så kommer i praktiken inte att vara fallet beroende på lokala variationer. I vissa områden kommer decimeringen att ske långsammare och i andra snabbare. Landskapstyp, lokal älgtäthet och var nya vargrevir etableras är några inverkande faktorer.
Söker andra bytesdjur
När älgstammen minskar kommer vargen att söka ersättning för den minskande tillgången av älgkött. Rådjur och tamboskap ligger då närmast till att bli föda.
I södra Sveriges hagar väntar 449 000 får. Älgstammens utplåning kan tack vare fåren skjutas upp något tiotal år.

Lars Nerelius, Vallentuna