Förslagsvis kan man uppmärksamma de sociala problem som ligger bakom när unga killar i större städer skaffar sig kraftiga, respektingivande hundar. Hundar som i de allra flesta fall inte är rasrena utan blandraser med egenskaper som man inte bör förena. Det är synd om dessa hundar! Alla hundar, oavsett ras, kan fostras till ett aggressivt beteende. Hundar ska inte behöva ta ansvaret för sina ägares tillkortakommanden.
Tillämpa lagen
Lagen om tillsyn över hundar och katter, (2007:1150) trädde i kraft 1 januari 2008. Denna ger Polisen större befogenheter att beslagta en hund och även att utfärda hundförbud för den som visat sig inte kunna hantera sin hund. Se till att den lagen verkligen tillämpas.
Förbud
Rasförbud hjälper inte. Det kan få rakt motsatt effekt och göra det ännu mer intressant för ett visst klientel att skaffa något som är förbjudet. Vilka ”värstinghundar” skulle ersätta de förbjudna? Om hundinnehavet alls registreras, blir det som blandras. Vad kommer härnäst?
Italien och Nederländerna är två exempel på länder där förbud mot hundraser införts men sedan upphävts (april 2009 respektive juni 2008) när man insett att förbuden varit verkningslösa.
Kamphundsbegreppet
När uttryck som kamphund används för starka hundar som tidigare avlats för att slåss, skapas och förstärks enrädsla hos allmänheten. Det ligger nära till hands för media att utnyttja den rädslan för att väcka uppmärksamhet.
Av de 13 förbjudna raserna i Danmark kan endast två hänföras till dem som brukar innefattas i kamp- hundsbegreppet. Övriga är, per definition, herde-, jakt- och vakthundar. Ändå används i media begreppet kamphundar om dem alla. Varför?
Citerat, men översatt till svenska, uttrycker sig DKK (Danska kennelklubben) så här:
”…..medan andra en gång var kamphundar, där det i många år skett en annan (familjehunds)avel på dem (t.ex. staffordshire bull terriers og amstaffs).”
”Kamphundarna är sällan rasrena. Realiteten i dag är, att i stort sett ingen av gärningshundarna är rasrena.”
Hundar av kamphundsras
Hundar av kamphundsras kan i sig själva inte utpekas som farliga. Det rykte dessa, framför allt pitbull, fått beror istället på att de dragit till sig olämpliga ägare. Alla nuvarande hundraser med bas i tidigare Bull & Terrier dogs är mycket vänliga och älskvärda mot människor.
Ett bra exempel på att det inte är hundarna i sig som är farliga är schäfern. För 20 år sedan hade schäfern rykte om sig att vara farlig. I dag är det få som ställer upp på detta omdöme. Efter schäfer har det varit rottweiler och dobermann som framställts som farliga raser.
Och precis som att inte alla schäferägare för 20 år sedan var olämpliga så är inte heller alla dagens ”kamphundsägare” olämpliga.
Mentala egenskaper
Erfarna mentalbeskrivare och etologer anser att de hundar som i dag utmålas som farliga är mycket stabila och trevliga. I Sverige genomfördes 2009 mentalbeskrivningar som visade att endast en av 372 testade american staffordshire terriers visade oacceptabelt beteende. Av 444 staffordshire bullterriers var antalet 0. Det säger en del om stabiliteten! (Testförfarandet framtaget av Svenska Brukshundsklubben).
En person med lång erfarenhet av att utföra sådana tester säger: ”Variationen inom samtliga raser är sådan att man inte kan säga att någon ras är mer aggressiv än någon annan. När en hund reagerar med aggression mot en människa handlar det nästan uteslutande om rädsla av något slag. Det är något den tar till som en sista utväg, och är inte ett naturligt beteende bland flockdjur.”
”Blame the deed, not the breed!”
Se gärna SKK:s ställningstagande till förbud, på: http://kennet.skk.se/skk/innehall.aspx?ID=1080&Sprak=sv
Thorleif Wallqvist
Djurens Jurister
www.djurensjurister.se
