Så kan viltvården få mer tyngd

Det behövs en ny sammanslutning: Riksföreningen för klöv- och småviltets bevarande. Jägarkåren i Sverige behandlas väldigt styvmoderligt och nonchalant av både svenska myndigheter och EU. Ofta utmålas vi som blodtörstiga rövare i media. Därför har jag följande förslag för att få lite tyngd bakom våra krav. En ny förening, gärna kallad Svensk riksförening för klöv- […]

Det behövs en ny sammanslutning: Riksföreningen för klöv- och småviltets bevarande.

Jägarkåren i Sverige behandlas väldigt styvmoderligt och nonchalant av både svenska myndigheter och EU. Ofta utmålas vi som blodtörstiga rövare i media. Därför har jag följande förslag för att få lite tyngd bakom våra krav. En ny förening, gärna kallad Svensk riksförening för klöv- och småviltets bevarande, kan agera utifrån att mångfalden och individantalet av olika arter ska bevaras i den svenska naturen.

Föreningens intresse att hålla rovdjursstammarna på en acceptabel låg nivå är självklart. Föreningen kan även verka för att skogsbolagens galna älgpolitik kan bromsas samt att lantbrukets stereotypa biotoper kan förändras.

Fördelen med en sådan förening är att den visar att viltvård är något mer än att bara få mer djur att skjuta samt att bemöta påståendet att jägare hatar rovdjur bara för konkurrensens skull.

Det är min övertygelse att föreningen även skulle få många medlemmar som inte är jägare men har en naturlig och välvillig inställning till natur och jakt/viltvård.

Det skulle ge en oerhörd tyngd mot myndigheter, naturmuppar och rovdjursnissar om vi kunde samla ihop cirka en halv till en miljon medlemmar, vilket absolut inte vore omöjligt.

Vi har ju närmare 200 000 jägare till att börja med. Sedan har vi deras familjemedlemmar och Kennelklubben samt massor med människor i glesbygd som tycker det vore trevligt att se andra djur än vargar och björnar.