Sveaskogs initiativ med stödutfodring av älg framstår mest som ett försök att slippa mista arrendepengar för jakten, tycker Ejnert Anderssen
Sveaskogs initiativ med stödutfodring av älg framstår mest som ett försök att slippa mista arrendepengar för jakten, tycker Ejnert Anderssen

Sveaskog stödutfodrar älg för att rädda jaktintäkter?

Det har börjat bli turbulent i vår natur, rörande vilttillgången. Detta har medfört att Sveaskog har beslutat sig för att göra ett experiment som går ut på att försöka mata älgar med foder. Fodret i detta fall föreslås bestå av salix – som tillhör släktet sälg. Detta skulle planteras förslagsvis i kraftledningsgator, samma gator som det betalas för att röja bort sly och buskar.

Nu är detta är i och för sig inget nytt, detta har provats otaliga gånger men tråkigt nog utan särskilt bra resultat. De vilda djuren har ju fyra ben och förflyttar sig dit de själva vill.

Jimmy Pettersson, jaktansvarig på statliga Sveaskog, går i spetsen för detta experiment.

Varför det är svårt att mata älgen med foder är det ingen som riktigt vet. Men där det råder extremt svåra förhållanden i att hitta foder, där har det gått halvbra.

Att Sveaskog, ett statligt skogsbolag, har börjat visa intresse för detta låter ju bra. Men vad beror detta plötsliga intresse på? Jag tror att det har börjat bli ett märkbart bortfall av ekonomin.

Lägre inkomster på jakten

Man har varit tvungen att sänka arrendepriserna på jaktmarkerna på grund av att det saknas vilt och det går ju idag inte att tillåta att vinsten sjunker.

Sedan skall ju rovdjuren ha mat, så att det inte går omkring hungriga rovdjur på skogen. Just detta gör nog att Sveaskog vill visa upp sig.

Här inträder nu en helt underbar intressekonflikt, där Skogsstyrelsen från sitt håll proklamerar klart och tydligt att älgstammen måste ner ytterligare. Men de tillägger samtidigt att om stammen nära nog halveras mot dagens, blir nivån acceptabel.

Detta resulterar troligtvis nu i att folk börjar dra åt sig öronen här och där.

Arrendepengarna skapar inkomster i miljardbeloppsklassen, en inte alls dålig peng och oftast mer än vad virkespengarna ger.

Jaktarrendena kommer ju in varje år, det gör däremot inte virkespengarna. Är skogen avverkad, så är den.

Statistiska lögner

Allt tjafs om för stora älgstammar bottnar förstås i förmodade skogsskador. Om dessa skador finns det statistik. Statistik som är lögn och åter lögn.

Om plantorna nu är guld värda, varför gallras då inte de enorma ytor som står helt impedimenta?

På grund av skogsbolagens oförmåga att förvalta dessa marker ser det ut som en djungel där.

Dessa täta partier släpper inte genom ett uns av ljus som ger växtkraft.

Nu ger tyvärr denna åtgärd ingen snabb vinst. Men tänk framåt, eller sluta skylla på viltet.

Sorry, Sveaskog, men jag köper inte initiativet på stödutfodring annat som ett försök att slippa mista arrendepengar.

Det är förhoppningsvis ändå en behjärtansvärd tanke. Och jag hoppas och tror att Jimmy Pettersson är en gedigen jägare, som inte heller vill se tomma marker i framtiden.

Runhällen