TV-filmen om Gysinge-vargarna

Rovdjursdebattören Calle Seleborg har sett dramadokumentären från brittiska BBC om vargangrepp. TV-filmen handlar om en verklig händelse i Gysinge i Gästrikland på 1820-talet. Två vargar hittas och tas om hand av människor. En av vargarna behandlas väl, den andra misshandlas. De mer eller mindre tama vargarna släpps sedan ut i skogen. Sedan börjar barnkropp efter barnkropp hittas…
Både Svenska naturskyddsföreningen och rovdjursföreningen befarar att TV-filmen ökar rädslan för vilda vargar.

Den totala avsaknaden av husdjur i TV-filmen (med undantag för några höns) var förvånande. Man konstaterade inledningsvis att angrepp på människor var mycket sällsynta. Naturligt eftersom man skyddade sina djur som levde nära människorna.

Det var den vargen som behandlats väl som orsakade problem medan den andra skydde människorna. Utmärkt exempel på habituering.

Mest likt dagens skyddade vargar

Följaktligen är dagens skyddade vargar mera att likna med den väl omhändertagna än den misshandlade Gysinge-vargen. Det är bara i Jack Londons sagor som hundar och vargar är hämndlystna.

Dagens rovdjursvänner bör fundera över hur de kommer att behandlas om en attack av varg på ett barn äger rum.

För övrigt så visar alla historiska fakta från Finland, Ryssland, Indien och andra platser att icke rabiessmittade vargar oftast angriper barn.

Gysingevargarna var en mycket udda episod i Sverige. Liknande fall finns rapporterade från Ryssland där vargvalpar efter uppväxten rymt eller blivit övergivna.

Startskottet för vargens utrotning

Vad som var det viktiga var att det var startskottet på vargens utrotande i Sverige. Ingen varg tilläts längre vistas i närheten av människor. Därför blev det inga mer offer för vargar. Före Gysingevargarna finns i åtskilliga fall redovisade i svenska och norska kyrkböcker. Samma sak hände i Finland. De många offren i Åbo och centrala Finland kring 1880 ledde till en massiv utrotningskampanj av varg.

Jag skulle gärna se att vi inte hade fästingar i Sverige. De har nämligen det gemensamt med vargen att ingen har hittat någon som helst nytta av dem i områden där människor bor och verkar

Liten risk för anfall

I dag är risken att anfallas av varg liten. I huvudsak beror det på två saker. Tillgången på vilt och antal möten mellan människa och varg. En sak är helt säker: Ingen varg, inget anfall.

Eftersom vaccinationer i Finland gör att risken för rabies är mycket liten kommer anfallen på människor att vara i predationssyfte och drabba främst barn.

Hur många sådana attacker anser Svenska rovdjursföreningen att vi kan tolerera för ”lyxen” att ha en spillra av ryska vargar i Sverige?

Studier av barnoffren i Finland, Ryssland och Indien visar att det inte var barn som vallade djur som var de huvudsakliga målen. När det fanns djur i närheten utvaldes de som byte.