Sekvens i Darwins mardröm. Filmen har fått rovdjursdebattören Calle Seleborg att se paralleller med vargens påverkan i svenskt landsbygdsliv.
Sekvens i Darwins mardröm. Filmen har fått rovdjursdebattören Calle Seleborg att se paralleller med vargens påverkan i svenskt landsbygdsliv.

Vargen, vår Nilabborre?

Nyligen gick en mycket intressant film på TV1, Darwins mardröm. Den berättade om vad som hände när en främmande art, en kraftig predator med hög reproduktionsförmåga introducerades i ett stabilt väl fungerande ekosystem, Afrikas största insjö, Victoriasjön.

Resultatet blev att hundratals arter utrotades, arter som var nödvändiga för att hålla den totala balansen i sjön.

Trots att Nilabborren var en ekonomiskt värdefull fisk förde den med sig misär för människorna runt sjön med ett fåtal som berikade sig på att sälja filéerna till Europa och Japan. Befolkningen fick leva på stinkande fiskrens, eftersom fisken är för dyr för lokalbefolkningen.

Det är inte svårt att dra en parallell med vad som händer i Sverige.

150 år utan stora rovdjur i Sverige

1975 hade vi ett mycket väl fungerande ekosystem sedan minst 150 år utan stora rovdjur.

Vårt kulturlandskap med småskaligt jordbruk och fäbodbruk hade tillsammans skapat ett stabilt ekosystem med en ekologisk variation långt överstigande den ursprungliga naturliga taigan. Människorna levde i samklang med naturen från barnsben till ålderdomen och behövde aldrig vara ängsliga för att utnyttja vår fantastiska allemansrätt.

Björnen och speciellt vargen är stora rovdjur med hög reproduktionsförmåga. Därför är i de rovdjurstäta distrikten allt detta på väg att kollapsa på samma sätt som i Victoriasjön. Småskaligt jordbruk bär sig inte längre utan läggs ned i en accelererande takt.

Jaktnäringen hotad

Vårt ekologiska system med öppna landskap är starkt hotat. Jaktnäringen, som ofta är en viktig ekonomisk motor i glesbygden, förstörs och drar inte längre jaktturister.

Cirka 5-10 procent av Sveriges animalie-produktion kommer från vilda djur och är mycket viktig, speciellt i skogslänen. Djur som växt upp utan tillsatser av antibiotika eller tillväxtfrämjande kemikalier blir istället rovdjursmat.

På sikt kan bär- och svampplockning komma i samma status som i mellan-Europa, det vill säga bör inte ske. Orsaken är de sjukdomar som sprids med vilda hunddjur, räv och varg. Många vågar inte längre gå ut i skogen och man låter ogärna barnen gå ner till sjön för att fiska.

Rovdjur ekologiskt oumbärliga?

Istället för att upprepa mantrat att rovdjuren är ekologiskt oumbärliga, utan att ge något bevis för detta i vårt ekologiska system, vore det inte så dumt om någon kunde redovisa vad rovdjuren åstadkommit för positiva förändringar mellan 1975 till 2006.