När dagens vargpolitik klubbades påstods bland annat i propositionen att elstängsel skulle förhindra vargangrepp mot får. Det är bara ett exempel på att dagens rovdjurspolitik bygger på felaktiga grunder, konstaterar Kjell Dahlin.
När dagens vargpolitik klubbades påstods bland annat i propositionen att elstängsel skulle förhindra vargangrepp mot får. Det är bara ett exempel på att dagens rovdjurspolitik bygger på felaktiga grunder, konstaterar Kjell Dahlin.

Vargpolitik på felaktiga grunder

Med anledning av nu pågående genetiska experiment med vargstammen, varför granskades inte rovdjurspropositionen bättre år 2000? Undrar debattören Kjell Dahlin. Inga utredningar har gjorts med avseende på de växande rovdjursstammarnas konsekvenser i vårt moderna samhälle, konstaterar han.

I den proposition som den då socialdemokratiska regeringen lade fram år 2000, ”En sammanhållen rovdjurspolitik”, antogs år 2001 av riksdagen. Den propositionen är grunden till den ”rovdjurscirkus” som idag råder.
I propositionen finns många exempel på tvivelaktiga och direkt felaktiga slutsatser och antaganden, som vid tiden borde ha blivit utsatta för mer ifrågasättande granskning än vad som skedde. Protesterna borde ha varit betydligt kraftigare från många remissinstanser.
Det måste anses anmärkningsvärt att en så stor och omvälvande politisk inriktning, baserad på så svaga och direkt manipulativa och felaktiga antaganden, medförande så stora negativa konsekvenser för många människors livsvillkor, utan protester kunde klubbas igenom i vårt folkvalda parlament!

Tveksamma bedömningar
En analys av propositionen som ligger till grund för den tills nu rådande rovdjurspolitiken visar på många tveksamma och till vissa delar rent spekulativa bedömningar och slutsatser, vilket i praktiken fått oacceptabla konsekvenser för såväl rovdjur som människor.
Det här borde i sig vara skäl nog för att se över hela rovdjurspolitikens upplägg och målsättningar och att då utgå ifrån de misstag som propositionen år 2000 lade grunden till och som genom åren fått protesterna inom drabbade områden att bara öka i styrka.
Situationen kommer på sikt troligen att bli ohållbar. Förnuftsmässigt måste det vara något fel på politikens inriktning om människor som berörs av politikens följder fortsätter att protestera årtionde efter årtionde.

Allt ska anpassas till rovdjuren
Det borde vara tydligt för alla rättstänkande människor att det måste vara ett i grunden felaktigt synsätt att först utgå ifrån rovdjuren, för att sedan ha som målsättning att anpassa omkringliggande intressen till dem.
Det skulle, enligt allt sunt förnuft, vara betydligt angelägnare att utgå ifrån vilka klövviltstammar som landet ska ha och vad som krävs för att människor på landsbygden ska kunna bibehålla sin livskvalitet och rimliga ekonomiska och sociala levnadsvillkor. För det är ju svaren på dessa frågeställningar som bestämmer i vilken omfattning vi kan ha rovdjur.

Genetiskt utbyte i vargstammen
Jag vill lyfta fram några exempel på formuleringar i rovdjurspropositionen från år 2000.
Regeringen skrev:
”Stammen tillförsäkras genetiskt utbyte med vargar från Finland.”
”För det etappmål som föreslås vill regeringen framhålla vikten av ett genetiskt utbyte med andra vargstammar. Sådant utbyte bör ske på naturlig väg.”
”Det finns dock viss osäkerhet om i vilken omfattning de svensk/norska stammarna har kontakt med finska bestånd. Särskilt kontakten mellan de svenska och det finska vargbeståndet verkar för närvarande osäker.”
”Genetiska undersökningar har hittills inte kunnat ge belägg för att någon invandring skett under den senaste 20-årsperioden.”

Faktor som aldrig funnits
Slutsatsen av detta blir ju att den viktigaste faktorn för propositionens målsättning nästintill aldrig finns och att politikerna röstade igenom en politik som förutsatte att något skulle hända som tills dess nästintill aldrig skett!
Vi ser idag resultatet av detta.
Regeringen skrev:
”För vargen är älgen idag det viktigaste bytesdjuret. I delar av Mellansverige finns idag både björn och varg och det är rimligt att anta att områden med björn- och vargförekomst kommer att öka. I områden med glesa älgstammar kan det sammanlagda uttaget av de båda arterna komma att bli ungefär i nivå med reproduktionen av älg. Det skulle i så fall inte finnas utrymme för någon älgjakt.”

Förutsatte slopad älgjakt 
Slutsatsen av detta blir ju att den föreslagna politiken förutsatte att den svenska älgjakten kunde tvingas att upphöra inom vissa delar av landet.
Vi ser idag mer och mer resultatet av detta.
I Jaktlagen står att markägarna och jägarna skall vårda viltet i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. Dessutom står att jakten skall anpassas efter tillgången på vilt. Ska jägarnas del i det ansvaret vara att lägga bössan på hyllan? Eller hur ska lagen tolkas?
Regeringen skrev:
”Rovdjuren har i egenskap av toppredatorer en betydande funktion i ekosystemet. Bristen på tillgång till kadaver från de stora rovdjuren kan vara en orsak till fjällrävens tillbakagång. Även järven lever till stor del på byten från främst lodjur och varg.”

Vilken rovdjursturism?
”På många håll i världen kompenseras skadorna av rovdjuren väl av inkomster från turister som söker sig till områden där rovdjur finns.”
Slutsatsen av detta måste ju bli att eftersom varg inte ska finnas i renbetesområdet måste fjällräv och järv anses som synnerligen dåliga exempel på arter för vars existens vargen skulle ha betydelse.
Vilka arter i mellansverige har haft en positivare utvecklingskurva efter vargens återinträde än de hade före?
Var finns fakta som visar att turistinkomster kopplade till rovdjursförekomst i Sverige på något sätt står i relation till de kostnader rovdjuren förorsakar?

”Elstängsel förhindrar vargangrepp”
Regeringen skrev:
”När det gäller varg är förklaringen förmodligen främst att fårägare i ett område med fast vargetablering numera använder elstängsel som särskilt utvecklats för att förhindra vargangrepp. Stängslen har visat sig vara effektiva. Det förekommer inga skador av varg innanför fungerande elstängsel.”
Slutsatsen av detta blir att detta var ett något övermodigt konstaterande. Angrepp innan för elstängsel har skett och stängslen förhindrar bevisligen inte angrepp av varg. För övrigt har benämningen idag ändrats till vargavvisande elstängsel.
Detta var några av de tvivelaktiga skrivningar som fanns i regeringspropositionen ”En sammanhållen rovdjurspolitik” år 2000, som riksdagen klubbade igenom år 2001. Denna ligger till grund för den rovdjurspolitik som vi har idag.
Det finns i propositionen flera liknande exempel men utrymmet tillåter inte detta.
Det finns idag, med facit i hand, all anledning att se över hela denna grund som rovdjurspolitiken bygger på. Devisen ”Rätt från början” borde få en och annan av dagens beslutsfattare att tänka till.