Flera gånger försökte Kjell Lennartsson, längst till höger i bild, få ordet under inspelningen av programmet Debatt. Men gång på gång ignoreras han av programledaren.
Flera gånger försökte Kjell Lennartsson, längst till höger i bild, få ordet under inspelningen av programmet Debatt. Men gång på gång ignoreras han av programledaren.

Värnarstyrd TV-debatt om varg

Kjell Lennartsson I Svenljungagruppen blev inbjuden till SVT:s Debatt i förra veckan. Det var programmets researcher som ringde honom och bad honom komma.
I efterhand är han mycket besviken över hur debatten i programmet styrdes för att ge värnarsidan tid att höras, medan han själv aldrig ens fick ordet. Här berättar han om sin upplevelse.

I förra veckan blev jag kontaktad av SVT:s Debatts researcher Erika Hedman Bergström för att delta i TV-programmet Debatt som går på STV2 på torsdagskvällarna. Denna kväll skulle vargjakten som Naturvårdsverket beslutat om debatteras.
Jag var något skeptiskt till att delta då jag vet att mer än 50 procent av de som jobbar på SVT röstar på Miljöpartiet och står miljörörelsen nära. Jag kände att det fanns risk för att debatten vinklades. Men jag tackade ja till att vara med eftersom jag hade en förhoppning om att man var intresserad av ta reda på anledningen till att folk protesterar mot en för stor vargstam.

Bokade av andra åtaganden
Jag bokade av några affärsmöten och tog mig ner till studion i Göteborg. Väl där togs jag emot av researchern. Nu upplyste hon mig om att jag skulle få en plats i publiken i stället.
Jag tyckte det verkade konstigt, jag var ju inbjuden att delta i debatten, men sedan så låg den en lapp på bordet där man uppmanade publiken att aktivt delta i debatten så jag tänkte att det var säkert något upplägg för att få debatten levande.
När jag satt där och väntar så anlände då de ”riktiga debattörerna” som togs emot, visades in i VIP-rummet och sminkas.
När Thomas Wassberg anländer så börjar jag inse vad de är ute efter. Wassberg hade ju några dagar tidigare i Expressen uttryckt sig om att vargen skulle utrotas. Detta var ju ett scoop, då ett sådant uttalande är politiskt inkorrekt i journalistkretsar. Jag misstänkte att SVT var ute efter att sätta Wassberg på pottkanten offentligt.

Sattes på kanten
Publiken bestod av några skolklasser och mig. Vi visades in i studion på färdigbestämda platser. Jag fick en plats bredvid Jägareförbundets vargexpert Gunnar Glöersen ute på kanten. Wassberg sattes i mitten. Det var tydligt att han skulle grillas.
Innan programmet startade sade programledaren att vi inte skulle stanna kvar och debattera efter programmet utan det bästa var att man sa sin mening under debatten.

Fick inte ordet
Öppningen fick Kristina Hallin som presenteras som opinionsbildare. Hon fick ordet efter att programledaren inlett med ett påstående att en fjärdedel av vargstammen skulle skjutas i vinter. Programledaren bad henne berätta vad hon tyckte om detta.
Hallin påstod att vargen har genetiska fel och att den inte har gynnsam bevarandestatus.
Jag försökte givetvis få ordet för att bemöta detta, för ingen forskare har kunnat påvisa några onormala siffror på genetiska defekter och regeringen har ju faktiskt fastlagt att vargen har en gynnsam bevarandestatus enligt de riktlinjer som finns i EU:s art- och habitdirektiv.
En mindre stam ger också en snabbare sänkning av inavelsgraden genom att obesläktade invandrade vargar då får en större påverkan på stammen. Dessutom är det endast årets tillväxt som skall skjutas, som inte räknas in i dagens vargstam, så vi står på i stort sett samma antal vargar efter jakten som vi har i årets inventering så att en fjärdedel skulle bort var ju helt fel.
Jag fick inte ordet, utan avvisades av debattledaren Kristina Hedberg.  

Drabbad fårägare fick bannor från Rovdjursföreningen
Lars-Olof Lyrdal, som under året haft ett stort vargangrepp på sina får trots att han haft ett rovdjurstaket, fick nu ordet. Han var mycket kritisk och menade att han kan intyga att rovdjurstaket inte hjälper.
Rovdjursföreningen ordförande Ann Dahlerus påstod då att stängsling inte var några problem. Hon anklagade även den drabbade fårägaren för att han inte stängslat in sin strand och att menar att det är varje djurägares skyldighet att stängsla in sina djur mot varg.
Återigen viftade jag för att få ordet men avvisades av debattledaren. Jag hade gärna påtalat att årskostnaden för att stängsla in hela södra Sverige hamnar på över två miljarder om året, vilket är långt mer än vad intäkterna för betande djur ger tillsammans. Om en sådan kostnad skulle läggas på Sveriges bönder skulle det kunna få ödesdigra konsekvenser för Sveriges självförsörjningsförmåga av livsmedel. Jag hade gärna velat framföra att det inte är så trevligt med kraftiga elektriska stängsel ut mot vattnet runt alla stränder som betas i Sverige.

Wassberg fick stå till svars
Sedan var det Wassbergs tur att stå till svars för sitt uttalande. Han menade att han personligen lika gärna kunde vara utan varg. Wassberg försökte beskriva problemet med varg.
Bland annat nämnde han sina grannar samerna som får stora problem om vi har mer varg i syd- och mellansverige som varje år vandrar upp och tar mycket ren.
Hallin fick då bemöta detta och menade att samerna inte har några större problem utan de får den skyddsjakt de behöver.

Nekades åter ordet
Jag vinkade återigen för att få ordet för att få upplysa tittarna att samerna i dag tappar minst 60 000 renar per år till rovdjuren. Wassbergs grannar Tåssåsens sameby hade redan vid kalvmärkningen i september förlorat 50 procent av alla kalvar till rovdjuren och under sommaren haft flera vargar som härjat i deras renflockar. Skyddsjakt har varit omöjligt då man inte kunnat få kontroll var vargarna varit förrän spårsnön kommer.  Jag hade också gärna upplyst tittarna om att Sverige är Europas rovdjurstätaste land och att vi nu måste begränsa stammarna. Men inte fick jag ordet nu heller.
I stället fick Conny Andersson ordet. Han sade att han är gammal polis och driver stiftelsen APU som enligt honom förebygger illegal jakt. Han menar att målet bör vara 3 000 vargar i Sverige.
Jag viftade nu febrilt för att få ordet. Jag ville framföra att tretusen vargar skulle innebära slutet för samerna, alla Sveriges fäbodar, fårskötsel och i stort sett all jakt. Jag ville också få fram att det skulle kosta landsbygdens näringar miljarder men även samhället skulle få extrema kostnader.  

Vargfaktas Jesper Jönsson  fick ordet
Jesper Jönsson som driver vargfakta fick nu i stället frågan varför han som gammal stockholmare engagerat sig i vargfrågan genom sin hemsida vargfakta.se.
Han sade att frågan var en ickefråga för honom så länge han bodde i stan men så snart han flyttade ut på landet så ville han lära sig mer och insåg då problemen. Han redogjorde föredömligt på hur han ser polariseringen öka på grund av att den urbaniserade människan inte vill sätta sig in i problematiken kring vargen. Han belyste även problemet med att värnasidan ser vargen som ett symboldjur och att den är viktig för att locka medlemmar till deras organisationer så länge den beskrivs som en hotat art av media.
Nu blev det fart på damerna på värnasidan och givetvis så fick de ordet igen och de fick fortsätta framföra hur hotad vargen var.
Jag viftade återigen och skulle gärna vilja lagt fram att vi i Sverige faktiskt har 4 000 andra arter i Sverige som är rödlistade. Givetvis så har vi inte obegränsat med ekonomiska resurser att hjälpa alla dessa arter så det krävs därför en prioritering. Men nu satt folk i detta debattprogram och propagerade för att vi i stället skall lägga miljardbelopp på ett av världens vanligaste rovdjur, som dessutom minskar möjligheten för överlevnad på många av dessa andra tusentals rödlistade arter genom att viktiga betesmarker kommer att läggas ner.

Glöersen beskrev jägarnas perspektiv
Nu fick Jägareförbundets vargexpert Gunnar Glöersen frågan om det inte var för att vi jägare inte vill ha konkurrens med vargen om köttet som vi jägare var så negativa till vargen. Han svarade att det nog var så för vi gärna ville ha kvar vår möjlighet att utnyttja den resurs som naturen ger. Detta har människan som toppredator gjort under tusentals år.
Han beskrev också sin situation där han var rädd att släppa sina hundar för att de skulle tas av vargen. Gunnar sade också att Jägareförbundet respekterar beslut som fattats av Sveriges riksdag och att han var besviken på att värnarorganisationerna inte gjorde det samma utan överklagar till EU.
Wassberg hamnade sedan i den planerade fällan när han inte kunde förklara varför han tyckte att man skulle utrota vargen men värna noshörningar i Afrika. Jesper försökte fylla i att det som skiljer är att vargen finns i hundratusentals med noshörningen verkligen är en hotad art.

Värnarsidan fick slutklämmen
När signalen för att debatten skulle ta slut fick Rovdjursföreningens ordförande lägga slutanförandet och givetvis beskrev hon inlevelsefullt hur hotad vargen är.
Eftersom jag inte fått ordet under hela debatten så gick jag direkt fram till reaserchern som bjudit in mig och frågade varför jag inte fick ordet. Hon sade att hon hade sagt till debattledaren i hörlurarna att ge mig ordet då jag viftat länge men att det nonchalerades.  Men sedan undrade hon om jag inte förstod att det var debattledaren som ledde debatten vart hon ville. Då förstod jag att det inte var någon idé att ifrågasätta detta. Jag vände på klacken och åkte hem. 

”Är det värt att utsätta sig för detta?”
Givetvis ställer man sig frågan om man bör ställa upp och debattera vargen när debatten styrs på detta sätt med hjälp av journalister som står värnasidan nära. Man ställer sig frågan om det verkligen värt att utsätta sig för detta. Wassberg är modig när han går in i denna debatt med sin hjärtans mening och tar parti för landsbygdens folk. Och känner vi Wassberg rätt så sitter han där hemma nu och läser retorik och pluggar statistik, genetik och övrig vargfakta för att återkomma som en vinnare i nästa debatt.

Vi måste få komma till tals
När researchern ringde och bjöd in mig frågade hon vad det är som gör att folk tar lagen i egna händer. Mitt svar var att det är ett utryck för uppgivenhet. Man ser ingen möjlighet att påverka frågan på demokratiska vägar. Denna känsla fick jag verkligen denna kväll.
Jag tror däremot att om vi tystnar och inte berättar sanningen om vad som håller på att hända på landsbygden så får vi än mer problem.
En vacker dag är det säkert någon journalist från stans fina tidningar eller kanske till och med SVT som undrar varför köttet vi äter måste importeras från länder som Argentina eller Brasilien och varför våra vackra strandängar måste stängslas in med flera meter höga elektriska staket, eller än värre – inte betas och får växa igen. Då kanske vi får möjlighet att berätta. Och då kanske de förstår vad Wassberg egentligen menade.


Kjell Lennartsson