Vem bär ansvar när rovdjur dödar människor?

Vi har nu fått uppleva det som Naturvårdsverkets representanter förklarat vara en osannolik händelse. En björn har gått in i en by och dödat en människa. För två år sedan dödades en jägare av björn. Då var det enligt rovdjursförespråkarna jägarens fel som tjuvsköt och skadade björnen och därmed orsakade björnattacken.

Vi har också fått se och lyssna till hur jägare gick för att hämta sin hund som hade ståndskall på det man trodde var en älg. Men ståndskallet gällde björn. Det visade sig att när hunden kom hade den en björn på 250 kilo efter sig. Björnen anföll männen direkt utan att något skott avlossats före attacken.

Möjligen lyckades männen rädda livhanken genom att den ena jägaren avfyrade ett skott mot björnen, så björnen skadats när den tuggade på den andra jägaren.

Uppenbarligen anfaller björnar även utan att ha blivit provocerade genom skadskjutning.

Vid arbetsplatsolyckor görs ansvarsutredningar och om arbetsledningen brustit i säkerhet blir verkställande direktören dömd.

Ansvariga finns

När det gäller rovdjursolyckor finns givetvis här även ansvariga personer. Historiskt fanns för 50 år sedan endast ett fåtal björnar. Kanske lika många som vi har vargar i dag, 200-300.

Biologer och zoologer bearbetade regeringen för att öka rovdjursstammarna. Regeringen föll till föga och bestämde att vi skulle ha minst 1 000 björnar och 200 vargar i en första etapp med ett mål på minst 500 vargar.

Naturvårdsverket, som bestämmer avskjutning av rovdjursstammarna, nöjde sig inte med att det skulle finnas 1 000 björnar.

Naturvårdsverket tillät så liten avskjutning att björnstammen ökade kontinuerligt. Under tio år ljög man för allmänheten och påstod att det var en konstant nivå av björn på 1000 djur, trots att antalet björnobservationer ökade år från år.

När jägarorganisationerna krävde en kartläggning av antalet björnar visade det sig att det fanns 2 800 björnar och troligen fler eftersom kartläggningen inte ännu är fullständig.

Bjönstammen fortsatte växa

Trots upptäckten av detta ökades avskjutningen endast marginellt så antalet björnar fortsatte att öka.

Det resultat vi nu ser är att björnantalet blivit för högt inom vissa områden. Så vid ett dåligt bärår svälter björnarna och söker sig in i samhällen för att söka mat. De dödar får och andra husdjur och som synes nu även människor.

Lodjuren gör på liknande sätt i Mellansvarige när de blir för många. De går in i samhällen och tar bland annat huskatter när det blir brist på mat. Kunskapen om detta är väl känd. Ett rovdjur lägger sig inte ned för att dö när deras normala föda tryter, de söker alternativ.

Naturvårdsverkets ansvariga känner även till detta men har trots den kunskapen drivit upp antalet rovdjur och därmed planlagt för att tamdjur och nu också människor dödas av rovdjur.

Det minsta allmänheten kan begära är att de ansvariga ställs inför rätta och att den inkompetenta personalen som svarat för de felaktiga besluten byts ut.