Gunilla Allansson visar ett skinn från den varg hon sköt i Ryssland.
Foto: Hans Andersson Gunilla Allansson visar ett skinn från den varg hon sköt i Ryssland.

Inspirationshelg på Yxnerum för JRF-kvinnor

13 kvinnor från olika distrikt med ansvar för kvinnor och jakt inom Jägarnas Riksförbund, JRF, samlades till en inspirationshelg på Yxnerums kursgård utanför Åtvidaberg.

Ann Östenson från JRF-kansliet i Södertälje är samordnare och värd Fröydis Sandberg, som jobbar på kursgården.
– Sju procent av förbundets cirka 28 000 medlemmarna är kvinnor och vår målsättning är att de ska bli flera, säger Ann Östenson.
På programmet står presentation av kvinnoverksamheten och hur den kan utvecklas. Först ut bland föredragshållarna är Ewa Zander, hundinstruktör i Östergötland. 
Lugnande signaler
Hon talar bland annat om lugnande signaler. Det handlar om att läsa hundens signaler och att själv sända rätt signaler till en hund.
”Jag vågar, jag kan, jag syns”, är rubriken på Irene Olssons anförande.
82-åriga Irene håller i skytteträningen i samband med jägarexamensutbildningen hemma i Norrtälje.
Hon är fortfarande en veritabel idéspruta, som kan entusiasmera andra.
– Det är inga problem när man håller sig igång och tycker det är roligt, säger Irene.
Våga ta steget
– Nu finns en annan generation kvinnor som har andra möjligheter när det gäller jakt. Det handlar bara om att ta steget och märka att man kan, säger Irene, som numera är hedersmedlem i förbundet.
Gunilla Allansson är sedan många år med i förbundsstyrelsen och hon berättar om vargjakt i Ryssland.
Hon var som enda kvinna med förbundsledningen till Ryssland i januari 2003.
Syftet var att lära sig om vargjakt, både i teori och praktik.
– Jag blev lite konstigt behandlad av ryssarna. Jag var ju kvinna och kvinnor jagar inte där.
Fällde varg på 20 meter
Gunilla Allansson fick i alla fall ett pass tilldelat under jakten och fällde en varg på 20 meters håll med hjälp av en gammal rysk hagelbock, laddad med grovhagel.
– Sedan var jag jägare i ryssarnas ögon och min status hade stigit betydligt, berättar hon.
För Gunillas egen del innebar besöket i Ryssland också att hon ändrade uppfattning om vargen. Från att vara näst intill ”vargkramare” fick hon en betydligt mer restriktiv hållning.
Gunilla Allansson såg på plats i byn, där de bodde under Rysslandsbesöket, hur det var stängsel likt palissader runt husen och att barnen inte fick vara ute.
”Måste få jagas”
– Vargen finns och den ska finnas, men den måste också få jagas. Självklart måste man få försvara tamdjur den angriper, kommenterar Gunilla.
Första dagen vid Yxnerum avslutades med tips och goda råd hur deltagarna kan aktivera kvinnor i hemmadistrikten.
Söndagen ägnades framför allt åt lerduveskytte.