Susanne Teby med vorstehtiken Stina.
Susanne Teby med vorstehtiken Stina.

Ont om sjöfågel utanför Kråmö

För tredje året i rad arrangerade Jägarnas Riksförbund sjöfågeljakt för tjejer på Kråmö i Trosa skärgård. Helgen bjöd på fina naturupplevelser, men inte lika mycket fågel som vanligt.

Ett trevligt tillskott i sällskapet var tvååriga vorstehtiken Stina, som nu skulle få chansen att testa sin förmåga att apportera fågel. 

Deltagarna trängde ihop sig i hytten på Kråmö-arrendatorn Håkan Jäderbergs båt för att slippa regnet under färden från Trosa till Kråmö. 
Fågeljägarna inhystes i det största huset på ön – Tärken. 
Huset har fått sitt namn efter Einar Tärk, den sist bofaste på ön. År 2003 flyttade Einar och Hilja Tärk in till Trosa efter 52 år på Kråmö. Numera ingår deras tidigare bostad i uthyrningsverksamheten. 
Det blev mörkt tidigt. Tjejerna tände oljelampor, stearinljus och värmeljus. Utrustade med pannlampor och ficklampor gick de sedan ner till en av bodarna vid bryggan för att plocka i ordning vättar och kamouflagenät inför morgondagens jakt. Dessa placerades i båtarna så att allt var klart inför lördag morgon. 
Fredagskvällens goda fisksoppa var precis som förra året lagad av ”Tony i Trosa”, det vill säga från Antons krog i Trosa. Till kaffet gick sällskapet igenom vilka öar de skulle sitta på nästa morgon. Var de skulle hamna berodde mest på väder och vind. 
Frukost och sjörapport
Klockan 05.15 var det väckning. Därefter stod frukost och packning på schemat. Efter att ha lyssnat på sjörapporten var alla redo att fara ut till Fågelö för årets första pass på sjöfågel. 
Vorstehtiken Stina var ivrig och stod mer på bakbenen än med alla fyra tassarna på durken. 
När hon väl hamnat i fören och Håkan bromsade in för landstigning på Fågelö fick Stina ett ofrivilligt dopp. Efter att ha sprungit sig något så när torr fick hon på sig ett täcke för att hålla värmen. 
När den första knipan sköts ville Stina inte hoppa i vattnet igen. Båten las ut och fågeln bärgades. 
Nu testades Stina på lite närmare avstånd. Knipan slängdes i vattnet och Stina visade att anlagen fanns där. Raskt hoppade hon i vattnet, hämtade in fågeln till land och fick beröm av matte Anita Magnusson. 

Flög förbi

Dagen förflöt med avbrott för en och annan fågel som gick in för landning men ångrade sig och flög förbi. Största mängden skjutbara fåglar passerade medan tjejerna satt vid elden och grillande korv, som om sjöfåglarna visste att det var fritt fram.
När fågeljägarna kom tillbaka till stugan drack de glögg och summerade dagens magra jakt. Två knipor var allt. 
Stämningen var dock god och efter ett avkopplande bastubad förbereddes middagen. Planerna inför söndagens jakt var att vindförhållandena återigen fick styra läget. 
Tidigt på söndagsmorgonen var det dags igen. Blåsten gjorde att alla landsteg på Brännskär.

Klart väder

Vädret var klart och det blev en fantastisk soluppgång. En svanfamilj sov något hundratal meter ut. 
Under förmiddagen siktades två havsörnar över Askösiluetten och en säl tittade upp en bit ut på fjärden. 
Dagen avslutades vid 10.30 och deltagarna konstaterade att natur upplevelserna hade varit fenomenala, men det var extremt ont om sjöfågel.