• Jaktkryssningen

Förbud mot fällfångst dråpslag mot naturvården

Genom kikarsiktetPublicerad: 2009-05-28 13:20

Att våra små rovdjursorganisationer i själva verket utgör en samling populistiska djurrättsaktivister har aldrig varit tydligare. 

Den framgångsrika kampanjen mot fälljakt kan bara bero på antingen total okunskap (olikt dessa normalt väl pålästa idealister), eller på en dold agenda som motarbetar jägare och jakt i största allmänhet.


Utan några nyanser framställs fälljakten som grym, otidsenlig och onödig. All levandefångst över huvud taget bör förbjudas, hävdar man och hänvisar till de numera berömda fällfångade lodjuren med kloskador och träflisor i magen.

Alla som vill förstå ser emellertid snabbt att fälljakten förmodligen är en av de mest nödvändiga jaktformer vi har. 
Utan fällor kan vi glömma en stor del av skyddsjakten, viltvården, fiskevården, bekämpandet av främmande arter och forskningen. 

Humant, säkert effektiv
Alla med minsta erfarenhet vet att jaktformen – rätt utförd – är såväl human och säker som effektiv. 
Den är dessutom mycket precis. Det går att göra ett nära nog 100-procentigt rätt urval av bytesdjur. 
I den mån djurrätts- och rovdjursorganisationerna ställer sig på någons sida – så inte är det på viltets eller naturens, vilket de ju gärna gör gällande.
Som varje anständig jägare och fiskare har även jag några rävfällor, grävlingfällor och en rad minkfällor. 
Det var länge sedan jag fångade en räv, framför allt därför att vissa personer har en tendens att ta lagen i egna händer och slå sönder mina rävfällor. 

Vandalism kan ge polisanmälan mot den drabbade
Fällfångst är vansklig i det avseendet. 
Om märkningen ofta slits bort blir fällan olaglig, varpå jag – inte vandalen – kan polisanmälas. 
Fällan – som normalt är avgillrad (och därför inte under daglig tillsyn) mer än elva månader om året – kan dessutom bli en risk när säkerhetsanordningen slås sönder.
Just det där med lagvidriga protestaktioner är ju annars något som gärna påtalas av djurrätts- och rovdjursaktivisterna i olika resonemang kring demokrati och respekt för lagar och andras åsikter. 
Dock inte i sådana här fall.
Självklart har jag vid ett flertal tillfällen fångat andra djur än de jag varit ute efter. Rovfåglar har suttit i fällorna och sett sura ut – befogat förvisso. De låter sig i regel schasas ut utan större dramatik. 

Grävlingar sover i fällan
Grävlingar ligger ofta och sover. Självklart har de rumsterat runt i fällan, men blodvite eller synbara skador? Nej. Skador borde vara lätta att se eftersom djuren flås.
Katter – som gärna låter sig fångas, särskilt i skyddsjaktssammanhang vid hus – far inte mer illa än att de går in i samma fälla gång på gång. 
Aldrig har jag märkt skador eller psykiska besvär, trots att jag även fångat mina egna katter. 
Det är för övrigt min fasta övertygelse att tamkatter på det hela taget gör mer skada och orsakar mer lidande i svensk natur än alla fällor sammantaget.

Har naturlig uppsikt
Rävar har ibland försökt bita och krafsa i trävirket för att komma ut. Men märk väl: Såväl räv som grävling är inte mer uppspelta av sin fångenskap än att de ofta äter upp maten i fällan.
Rutinerade fälljägare placerar fällan så att man på avstånd har en naturlig uppsikt – typ från en bilväg eller från ett köksfönster. 
Själv har jag utvecklat en liten elektronisk pryl som talar om hemma i köket när något inträffar med fällan. Jag vittjar alltså min rävfälla – om den får vara hel – varje gång jag hämtar kaffe.
Bland fälljägare diskuteras ständigt utveckling. Ofta handlar det just om att göra fällorna så att bytet – men framför allt andra vilda eller tama djur – inte ska skada sig. 

Kan utveckla fällorna ännu mer
Förhoppningsvis är det den riktningen som diskussionen kring lodjursfångsten nu tar. För givetvis går det att fånga lodjur precis lika etiskt som man fångar andra djur. 
Naturvårdsverket ska titta närmare på saken och med tiden får vi bättre underlag från forskare och SVA. Då kan vi utveckla fällorna ytterligare. 
Men den typen av konstruktiv diskussion verkar helt ointressant för rovdjurs- och djurrättsaktivisterna. Agendan är ingen jakt alls. 
Aktivisterna utnyttjar de det pedagogiska faktumet att det svårt att ”döda snyggt”. 
För det flertal som egentligen inget vet om varken jakt eller fällfångst är det lätt att välja mellan fånga och döda, eller låta leva. 

Ständig uppförsbacke i opinionen
Sinnebilden av ett instängt djur räcker. Jakt av alla slag befinner sig därvidlag i en ständig opinionsmässig uppförsbacke.
Eller som forskaren som avböjde medverkan i TV-programmet ”Debatt” uttryckte sig: ”Fällfångst är en alldeles för komplex fråga för att låta sig avhandlas på tio minuter med Janne Josefsson.”
Förbud mot fällfångst vore ett dråpslag mot naturvården och mot all viltförvaltning och naturbruk. Och definitivt inte djurvänligt.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB