Med inbjudna gäster och hundar blev det en rejäl avskjutning av vildsvinen. Mikael Folkesson, jaktledare i Ölsboda jaktlag, tycker det var bra eftersom allmänheten haft problem med skador som vildsvinen orsakat.
– Vildsvinen fick lite att fundera på. Vi har inte haft hundar som klarat av det här förut. Men nu hade vi gäster med hundar, bland annat från Skåne. De har 20 års erfarenhet av vildsvinsjakt både i Sverige och utomlands, säger Mikael Folkesson till Karlskoga-Kuriren.
Kultingar går med suggan tills de blir årsgamla.
– Om man skjuter av smågrisar i områden där de gjort skada försvinner suggan och hennes avkommor från området, tillägger han.
14 vildsvin på två dagar
Totalt sköts 14 vildsvin på de båda jaktlagens mark.
– Det är garanterat en tredjedel av den stam vi har på våra foderplatser. Jakten gjordes lite för sent. Vi visste inte om de nyfödda kullarna och vi fick koppla hundarna hela tiden, förklarar Mikael Folkesson.
Jägarna har gjort en inventering av vildsvinsstammen. Det har på samma tid suttit utplacerade vid foderplatserna och räknat vildsvin.
Om något vildsvin försvinner och ytterligare ett dyker upp på en närliggande foderplats räknas inte detta djur eftersom det sannolikt redan räknats på förra platsen.
– På så vis har vi kommit fram till minimiantalet 37 grisar. Sedan vet jag också att det finns olika konstellationer av galtar som inte varit med i det här. Jag har därför bedömt stammen till mellan 40 och 80 djur, kommenterar Mikael Folkesson i Karlskoga-Kuriren.
Överdrivet om många kultingar
Påståendet att vildsvinen reproducerar sig med rasande fart tycker han är överdrivet.
– De är reproduktiva om man jämför med annat klövvilt, men man kan inte jämställa dem med tamgrisar. En normal flock består av 10-20 individer. En kull kan vara tre-åtta kultingar, en förstföderska får alltid färre, konstaterar Mikael Folkesson.
I snitt får vildsvin två kullar per tre år medan tamgrisen har 2,2 kullar per år.
– Tamgrisen är avlad för det, för man har en köttindustri runt dem. Kroppsligt sett är också tamgrisen avlad på för att ge oss kött. Den har kraftigare lår och ytterligare en kotlettrad. Så de kan inte jämföras i alla avseenden.
Lära sig skilja på olika vildsvin
Vad gäller vildsvin är det mycket svårt att klara urskiljningen, påpekar Mikael Folkesson. I en del områden brukar jaktlagen ha kravet att en jägare måste titta på vildsvinen, utan att skjuta de tre första gångerna vildsvin syns.
– Man måste sitta vid åteln och se hur de ser ut för det är det svåraste viltet att se skillnad på. Men i sådana situationer kan man lära sig. Vi är inte vana med flockdjur här. Därför tar det tid att lära sig för jägarkåren, säger jaktledaren i Ölsboda jaktlag.
Med tvådagarsjakten tycker Mikael Folkesson att jägarna gjort vad de kan för att hålla stammen i schack. Jakten måste nu följas av en inventering.
– Vi kan få en viss utvandring efter den kraftiga jakten vi hade nu. Sådana här jakter kan man göra två-tre gånger om året. Sedan finns inga svin kvar på marken. De klarar inte stressen det innebär, konstaterar Mikael Folkesson.