Andreas bekant i Skottland, Fergie Macdonald, har lovat fin hjortjakt när det nygifta paret besöker familjen Macdonalds gård i det skotska höglandet. Platsen är Clanranald, i den nordvästra delen av Skottland. Den första kvällen är det middag hos familjen Macdonald och Fergie berättar att brunsten är i full gång för höglandshjortarna. Och det hörs till och med på farstun i Fergies hus. Hjortbrölen ekar uppe i de höga dalgångarna.
Den första jaktdagen är Fergies son Jon jaktguide.
Hagel och regn
På väg upp till jaktmarkerna blir det storm med hagel och regn. Jon tycker inte att det är någon idé att gå upp på berget i ovädret.
Men Andreas är lika envis som han är jaktsugen. Efter intensiv övertalning går Jon med på att fortsätta den långa vandringen mot de stora kronhjortarna på berget Ben Rhispol.
Det blåser motsvarande 100 kilometer i timmen, så det gäller att hålla i hatten.
Andreas och Jon håller sig på läsidan av berget för att undvika de värsta stormbyarna. Dessutom finns stor chans att även hjortarna håller till på läsidan.
Mödosam vandring
Det blir en mödosam vandring i den mjuka och halvsnåriga terrängen. Den krävande marschen har ändå sina ljusa stunder. Efter en timmes vandring stöter jägarduon en hind med kalv. Enligt Jons bedömning är det en mycket gammal hjort. Hjortarna rusar med full fart upp mot bergskammen och försvinner över kammen.
– Det där var sista gången vi såg den gamla hjorten, konstaterar den erfarne Jon.
Utan att säga emot tänker Andreas att den där hjorten ändå kan bli lurad, förr eller senare. Och han ska få rätt på den punkten.
Klockan har hunnit bli halv tio denna första stormiga jaktdag. Och jägarna bara går och går. 99 procent av höglandsjakten består av att jägaren går och samtidigt kikarspanar.
Ett flertal hjortar stöts under dagen. Skyggare djur får man leta efter.
De skotska hjortarna litar inte bara till 100 procent på luktsinnet utan även 100 procent på synen, vilket man inte är van med våra rådjur och hjortar hemma i Sverige.
Stormen och haglet håller på att tillta som mest och allt känns som mest jävligt. Då ser Jon och Andreas en stor hjort, som ligger i lä bakom en stor klipphäll. Nu börjar en mödosam ansmygning mot den pampiga hjorten, som vilar i lugn och ro. Efter en dryg timmes mödosamt smygande är Andreas äntligen i håll för att kunna skjuta mot hjorten.
Sakta smyger Andreas upp studsaren på en grästuva. Samtidigt ser han att hjorten ligger på samma plats som han gjorde för en timme sedan.
Det är cirka 150 meter fram till hjorten. Det är inget långt avstånd vid dessa jakter i Skottland. Hjortjakt i Skottland ställer höga krav på skytteförmågan.
Andreas gör sig beredd. Korset i kikarsiktet ligger där det ska. Nu är det bara att försöka få upp hjorten på benen.
Brölar som en hjort
Jon ställer sig upp och brölar som en gammal hjort ut över dalen.
I samma sekund som Jon brölar ställer sig hjorten upp. Sekunden senare ekar skottet från Andreas 308:a ut över dalgångarna i de skotska markerna. Utan den minsta rusning rasar hjorten i skottögonblicket. Ett andra skott behövs inte.
De 150 metrarna fram till Andreas livs första kronhjort känns som en evighet. Väl framme ser de båda halvfrusna jägarna att skottet sitter lite högt i bogen. Men det är ett fullt godkänt jaktskott.
Blodig sed
Jon tar fram sin långa kniv och sticker in i hjärtat på hjorten. Blodet från kniven tar Jon och stryker på Andreas kinder.
– Detta är en skotsk sed. Den måste man få gjord när man har skjutit sin första skotska hjort, säger Jon med ett flin i mungiporna.
Det är bara för Andreas att hålla god min och se glad ut. Jakten är slut efter åtta timmars vandring i stormväder.
Tack gode gud, att det finns mobiltelefoner. Efter ett litet telefonsamtal dröjer det inte mer än en halvtimme innan Jons kompis, James, kommer med fyrhjulingen och hämtar hjorten.
Väl framme idiotförklarar han de båda jägarna och påstår att det bara är dessa två idioter i hela Skottland som är ute och jagar i detta oväder.
James far iväg med fyrhjulingen och nu börjar den långa vandringen ner för berget.
Efter en halvtimmes vandring måste duon ta skydd vid en klippavsats. En hagelskur av riktigt grov kaliber sveper in över dalen och gör det omänskligt att vistas ute i stormen.
Efter en efterlängtad halvtimmes vila avtar hagelskurarna. Jon smyger fram till kanten för att titta ner i dalen efter hjortar.
Sekunden senare väser Jon:
– Quick! Shoot, Andy!
Snabbt som sjutton kryper Andreas fram till kanten och tar stöd för 308:an andra gången denna dag.
Dyrbara sekunder
Nere i dalen springer hjorten de stötte på under morgonen. Ett par bröl från Jon får hjorten att stanna.
Avståndet är drygt 200 meter, men sekunderna är dyrbara och Andreas låter kulan löpa.
Hjorten markerar bra träff och mycket riktigt går luften ur hjorten efter bara några meters rusning.
En riktig veteran
Dagens andra hjort är en riktig gamling. Jon beräknar åldern till 14 år. Det är en hjort på toppen i sitt liv på väg neråt. Perfekt jaktvilt!
– Att skjuta en hjort i den åldern är väldigt ovanligt, berättar Jon lite senare under kvällen.
Jaktdagen började med frukost 07.30. Andreas kliver in i rummet 21.30. Julia är i alla fall glad att han lever, men hon har inte allt för stor förståelse för vad Andreas har upplevt och vilken hård dag han har haft.
Dags för hornkokning
Dag två och tre ägnas åt hornkokning och sightseeing. Storjägaren Andreas försökte lära nyblivna frun Julia att koka horn och motvilligt deltar frugan i hornbestyren. Dessa två dagar gick också till att titta på Tioram Castle, som är i klanen Macdonalds ägo.
Den fjärde dagen väcker James Andreas tidigt och undrar om han är sugen att följa med upp till Mallaig och försöka skjuta ytterligare en hjort. Tio minuter senare sitter de båda i jeepen som ska ta James och den mycket förväntansfulla Andreas upp till hjortmarkerna.
Vädret är mycket lugnare denna jaktdag och allt känns perfekt för hjortjakt.
En timmes bilfärd norr om Clanranald stannar James bilen. Nu börjar den tre timmar långa vandringen upp mot första toppen.
Genskjuta hjorten
På väg upp mot toppen stöts en hjort som rundar jägarna och försvinner bakom ett krön. Så snabbt det bara går avancerar de båda mot nästa topp för att genskjuta hjorten. Väl framme till toppkanten breder ett mäktigt stup ut sig. Nere i dalen ser James och Andreas hjorten, som har lugnat ner sig i falsk trygghet.
Hållet är långt och Andreas känner sig osäker på ett skott. Men James, som vet hur Andreas studsare är inskjuten, visar hur högt han ska hålla.
Andreas gör sig redo att fälla sin tredje hjort på fyra dagar. James brölar till och den ovanligt stora hjorten ställer upp full bredsida mot Andreas, som låter kulan löpa över dalgången.
Markerar träff
Hjorten markerar träff, men rasar inte direkt. I en halv minut står hjorten upp och gör fyrfotshopp tre-fyra gånger innan benen viker sig och livet rinner bort.
Efter skottet ligger Andreas och James och bara tittar på hjorten. Till slut bryter James tystnaden och säger med lugn röst:
– That was a real long shoot, Andy.
Väl framme vid hjorten visar det sig att det är en jämn tio-taggare som har stupat för Andreas kula.
Kulan har tagit mitt i bogen, så James hade full koll på sänkningen i ballistiken vid detta tillfälle.
Efter att de båda jägarna med van hand har tagit hand om hjorten säger James att han ska dra ner hjorten själv till bilen.
Andreas skrattar till och önskar honom lycka till.
– Jag har inte gått under namnet Terminator för skojs skull under alla år, säger James med stark röst samtidigt som han börjar dra hjorten mot bilen.
En halvsliten James och en Andreas som har blivit satt på plats kommer fram till bilen. Efter lite stånk och stön ligger hjorten på flaket. Nu är det bara hem och göra ordning trofén direkt.
Nu är goda råd dyra. Andreas har en shoppingsugen fru som sitter i ett rum tio mil från närmaste shoppningcenter.
Dagen efter lämnar därför det nygifta paret familjen Macdonald och lovar att återkomma året efter.
Utan tvekan lovar Julia att Andreas får åka utan henne till nästa års jakt.
Nu bar det av till Skottlands hetaste shoppingcenter.
– Det är nu det kommer att brinna i plånboken, säger Julia med ett flin till familjen Macdonald när det är dags att ta farväl och tacka för sig.