– Hoppas din sving sitter nu, säger Niklas lite frågande när har ringer och bjuder in mig till kvällens andjakt.
Med lite övermod lovar jag att svingen sitter som ingjuten i kroppen.
Inom mig ber jag till de övre makterna att skyttet kommer att fungera bra under kvällens jakt.
Sträck över dammen
Niklas med några kompisar ska ut till, som Niklas säger, ankdammen och försöka få lite änder skjutna på kvällens sträck.
Förutom oss storskyttar är Niklas fru Malin och hennes kompisar Viveka och Eva med och apporterar med sina hundar.
Förutom en flatcoated retriever är det jaktlabradorer från Malins kennel som ska få jobba med änderna efter kvällens jakt.
Apport efter jaktdagen
Det innebär att hundarna apporterar först när jakten är avslutad. Den enda gången hundarna får ut tidigare och apportera är när någon and har blivit vingskjuten och landar ute på någon av åkrarna som ligger runt vattnet.
Solen skiner och det är många plusgrader i luften när vi samlas på gårdsplanen vid Åsby gård.
Det är just på Åsby gårds marker vi ska jaga denna kväll. Familjen Lorenz äger gården, som ligger vackert belägen utanför Hallstahammar i Västmanland.
200 änder i dammen
Stämningen är på topp och Niklas ger oss stora förhoppningar inför jaktkvällen.
– Jag var nere till dammen igår och då lättade det nog 200 änder från dammen. Troligtvis har vi mycket änder i dammen ikväll också, säger Niklas.
Bilfärden från Åsby till viltvattnet tar inte mer än fem minuter.
Hundarna är väldigt ivriga att få komma ut ur bilen. De vet precis vad som väntar. Efter några väl valda ord från hundförarna blir hundarna lite mer lugna och vi börjar vandringen ut till dammen.
Joakim Pettersson får den stora äran att gå före hela sällskapet och försöka nedlägga någon and som lättar när vi är på väg ut till dammen.
Änderna är smarta och de flesta lättar en bra bit framför oss.
Några änder gör den stora tabben att trycka i vassen enda in i det sista. Just en sådan and lättar på sina vingar bara några meter framför mynningen på Joakim.
Viker ihop vingarna
Rutinerat släpper Joakim fram anden ett 20-tal meter innan han kramar avtryckaren. Anden viker ihop sina vingar i skottögonblicket och en nöjd Joakim vänder sig om mot de övriga för att få beröm.
– Det där var ren tur, säger Niklas i skämtsam ton.
And efter and lättar när vi är på väg ut. Att Niklas inte överdrev antalet änder står helt klart, nu när vi äntligen är framme vid skjutplatserna.
Minst 200 änder lättar från vattnet när vi går ut till dammen. Det är med stora förhoppningar vi kryper ner i gräskanten på dammen för att vänta in ändernas återkomst.
Allt blir lugnt och stilla. Ingenting har hänt på en halvtimme och gliringarna börjar hagla i luften. Niklas får fullt upp att förklara sig.
– Ta det bara lugnt, säger han. Änderna börjar snart kvällssträcka. Då kommer ni att ha fullt upp att försöka träffa änderna.
Niklas har stor rutin av andjakt, så han vet vad han pratar om.
Ibland hörs att någon av hundarna piper till. Jaktivern sprudlar i kroppen på hundarna och förhoppningsvis kommer de att få jobba sig trötta efter jaktens slut.
Se upp, ett gäng änder!
– Se upp! Nu kommer det ett gäng änder, viskar Joakim borta från sin kant.
Och mycket riktigt kommer det en flock på fem-sex änder inflygande mot vattnet.
– Ta det lugnt och låt änderna börja plana ut innan ni skjuter, väser Niklas.
Samma sekund som änderna sträcker ut vingarna ekar det första skottet. Anden längs bak slår ihop i luften och det plaskar till i vattnet. Det var Dante Vicini som sköt ett fint skott på anden.
De övriga änderna tar till vingarna igen för att med all sin kraft sätta fart ut över åkrarna igen.
Änderna viker av mot mig och med en sakta rörelse lägger jag hagelbocken mot axeln. Jag släpper in änderna i skjutavstånd innan jag kramar avtryckaren.
En av änderna viker ihop sig i luften och allt blir tyst och stilla igen.
Jag hinner knappt stoppa i en ny patron i pipan innan en ny flock med änder börja närma sig vid horisonten.
Rutinerat släpper skyttarna in änderna närmare vattnet innan de kommer till skott. Niklas skjuter kvällens första doublé innan Dante och Joakim fäller varsin and.
Stor hög tomhylsor
Högen med tomhylsor blir allt större. Änderna sträcker väldigt intensivt denna kväll och det är skottmöjligheter hela tiden.
En ensam and kommer helt utan förvarning in från min vänstra sida.
Svingen känns bra, men anden rasar inte ihop i skottögonblicket.
Vi ser hur anden planar ut hundratalet meter bort och landar ute på åkern.
Niklas ropar till Malin att hon ska skicka ut den erfarna labradoren Viola.
Med ett distinkt tecken skickar Malin ut Viola mot anden.
I typiskt labradortempo sätter Viola fart ut mot anden.
Sekunderna senare kommer hon med anden.
”Tack gode gud för rutinerade hundar vid sådana här jakter”, tänker jag för mig själv.
Bara en kvart kvar
– Nu är det bara en kvart kvar på skjuttiden, viskar Niklas.
Det är inte lugnt i två minuter vid den lilla dammen. And efter and fälls av skyttarna.
Det som känns bäst vid den här jakten är att det inte är några utplanterade änder. Det är rena vildänder vi jagar och det är tack vare norrlandsändernas ankomst vi får en sådan fin jakt den här oktoberkvällen.
– Nu blåser vi av. Patron ur! ropar Niklas.
Skyttarna har själva hållit reda på hur många änder de fällt under kvällens jakt.
Efter sammanräkningen kommer vi fram till att det är 36 eller 37 änder som hundarna har att apportera.
Nu tar Malin över kommandot vid andvattnet.
– Eva, du går bort till Joakim med din flat och labrador. Alla Joakims änder ska vara apporterade innan ni ger upp. Jag och Viveka tar hand om denna del av dammen, förklarar Malin.
Hundarna jobbar hårt för att hitta alla änder. Hundförarna har fullt upp med att kommendera hundarna åt alla håll och kanter.
Lydnaden sitter som den ska för samtliga hundar. En perfekt avlämning sker varje gång en and lämnas till matte.
Efter någon timmes jobb är 36 änder apporterade.
– Det är en and kvar och den ska vi hitta, fastslår Malin.
Det är en vingklippt and som simmar runt i den täta vassen. Efter en stunds idogt arbete från hundarna kommer en av labradorerna med anden. Alla änderna är hittade och vi kan avsluta jakten.
Förutom att det var en helt otroligt rolig jakt så blir jag mäktigt imponerad av hundarnas jobb. Det var full fart från den första till den sista apporterande anden. Och den syns att hundarna älskar det här jobbet.
Fler borde göra som Niklas. Anlägg ett viltvatten! Det är bra, både för fågellivet och det övriga viltet på markerna.