Rävjakt vid grisfoderplats

Som jägare måste vi utnyttja alla möjligheter som finns att komma åt rävar och andra predatorer. Om man har den förmånen att ha vildsvin och åtelplatser på sina jaktmarker, då kan man fåväldigt givande räv och grävlingsjakt.
Jakt & Jägare följde med Matthias Jansen ut en av de sista jaktdagarna då räv är tillåtet. Det är vid en vildsvinsfoderplats vi ska jaga och det brukar oftast ge jaktligt resultat.
Och visst skulle det bli jakt även denna tidiga vårkväll.

Vi befinner oss i mellersta Sverige där vildsvinen har gjort sitt inträde i jaktmarkerna. Sakta smyger vi fram med bilen upp mot vändplanen där vi ska parkera. En bit från vändplatsen har Matthias och hans jaktlag en åtelplats för vildsvin.

– Vi skjuter oftare räv och grävling vid åtelplatserna än vad vi skjuter vildsvin, säger Matthias.

Det fodras med spannmål, men också bröd används för att locka grisarna till foderplatsen. Matthias smyger upp så tyst det bara går i en liten skjutstege intill åtelplatsen. Det är bara någon dag kvar på rävjakten, så det gäller att ligga i innan jakttiden är avblåst.

– Jakten på räv är väldigt prioriterad i vårt jaktlag. Det är många rådjurskillingar som får sätta livet till när man har en massa räv springer på markerna. Vi har en kvot på rådjur, men när man skjuter en räv får man ett extra rådjur på sin kvot, viskar Matthias.

Perfekt plats

Foderplatser som den här är perfekta att sitta och vaka vid. Det kommer rävar ofta när man sitter här, berättar Matthias samtidigt som han matar i ett hagel och en kulpatron i sitt kombivapen.

Oftast kommer räven före vildsvinen till foderplatsen, men när den väl kommer måste man vara på sin vakt. Räven ger sig av nästan lika fort som den har kommit. Den tar en eller ett par brödbitar i munnen innan den ger sig av in i den trygga skogen. Grävlingen kan istället hålla på i flera timmar vid foderplatsen innan den är nöjd.

Skymningen lägger sig

Solen har precis gått ner och skymningen kommer smygande. På håll hör vi ett rådjur skälla för full hals. Ett knak från en bruten torrgren får oss att rycka till. Ett stort vildsvin kommer mot foderplatsen i sakta lunk. Som vanligt går vildsvinet runt foder-platsen ett varv för att få vind från eventuella faror. Det varska svinet vågar sig inte fram när den har fått vittring från våra spår som går från bilen till åtelplatsen. I full fart springer vildsvinet ut i granplanteringen som ligger i angränsning till åtelplatsen.

– Den vågar nog fram senare inatt, viskar Matthias.

Allt är lugnt och tyst och liten aning av att våren är på antågande känns i luften. Några småfåglar kvittrar glatt på taket till vakstegen.

Armbåge i sidan

När allt känns som lugnast får jag en armbåge från Matthias i sidan. Försiktigt pekar han in mot granplanteringen där vildsvinet sprang in. I en liten öppning ser vi en räv komma smygandes mot oss. Det är långt så ett skott är inte att tänka på. Då och då skymtar vi räven inne i planteringen, den har riktning mot åtelplatsen.

Kommer tillbaka

En halvtimma går utan att vi ser skymten av räven. Vi tror att chansen är oss ur händerna när räven som en vålnad smyger fram mot brödet som ligger utspritt på åtelplatsen. Jag ser hur Matthias greppar om lite extra runt kolven och rutinmässigt väntar in ett bra tillfälle att kunna lyfta upp kombin. Räven går och strosar och luktar på brödet. Räven är på sin vakt, huvudet åker upp hela tiden för att se eventuella faror. Det han inte vet är att hans överman sitter bara ett 20-tal meter bort och kornar på honom.

Samma sekund som räven vänder bredsidan till ekar skottet från Matthias hagelpipa. Räven åker i backen direkt och kvällens jakt är över.

– Skönt att jag hann få tag på en till räv innan jakten är över, säger en nöjd Matthias.

Jaga efter februari

Det är många jägare som låser in bössorna för säsongen när februari månad är kommen. Men istället kan man och jaga räv och det nu tillåtna lodjuret. Det finns så mycket mer jakt än älg- och rådjursjakt.

Lycka till och glöm inte att jakten på predatorer spar massvis med småvilt.