Jan Rasmussen med sin stora bock som äntligen fick i pass.
Jan Rasmussen med sin stora bock som äntligen fick i pass.

Svensk bockpremiär lockar danskar

Äntligen är det dags för den årliga bockpremiären. Bockpremiären är nästan lika stor som älgjaktspremiären på vissa ställen i landet.
Den svenska bockjakten är inte bara stor för oss svenskar, den är även lockande för våra danska vänner.
Henning Jorgensen och Jan Rasmussen har rest hundra mil från Nakskov i Danmark till Hallstahammar i Sverige för att försöka fälla ett par fina bockar.
Jakten blev mer lyckad än vad de danska bockjägarna hade vågat drömma om. De fick varsin trofé.

Det är inte världens lättaste bockjakt som skall bedrivas under de fem dagar som Henning och Jan ska jaga, norr om Hallstahammar i Västmanland.

Till 90 procent är det skogsbockar som finns på den 1 700 hektar stora jaktmarken. Just skogsbockarna är väldigt svåra att komma åt.

Det är betydligt lättare att sitta i ett torn, som står i kanten på en fin klövervall, och fälla en bock. Att försöka smyga sig ut på ett hygge eller en gammal inäga och är en helt annan bockjakt.

Hyggen och inägor är just de vakplatser som Henning och Jan ska prova under de fem augustidagar som det skall jagas på.

Det är två trötta danska jägare som installerar sig i jaktstugan.

Det är kvällen den 15 augusti och bara några få timmar kvar innan det är dags att ge sig ut på premiärmorgonens jakt.

Allt plockas i ordning kvällen före. Studsaren kollas, kikaren läggs fram, knivarna är vassa som samurajsvärd. Jan kollar den för honom helt nödvändiga skjutkäppen.

Jan, som bara har en arm, jagar alltid med skjutkäpp – om han inte sitter i ett torn förstås.

Klockan halvfyra ringer väckarklockan och utan problem vaknar de två förväntansfulla jägarna.

Henning tar pass i kanten vid en fem år gammal björkplantering och Jan försöker sig på ett stort hygge, som ligger mitt i marken.

Lugnt och tyst

Lugnet är nästan otäck tyst. Fåglarna har ännu inte vaknat till liv och det hörs inte ett knyst i skogen.

Sakta börjar den mörka natten gå mot morgon och solens strålar börjar tränga sig upp i horisonten.

När allt är som lugnast knakar det till ett 50-tal meter från Henning och spänningen stiger avsevärt.

Tiden går och det är nu fullt skjutljus i den röjda gatan framför Henning.

Det knakar till då och då inne i planteringen. Utan tvekan är det djur på gång och Henning sitter redo i tornet. När allt börjar återgå till lugnet igen skymtar Henning ett par rådjursöron inne i tätningen. Minuten senare hoppar en get och en killing ut framför Hennings torn.

Han sitter sedan en och en halvtimme till utan att någon bock visar sig.

Jan har också haft djur på sig under morgonens jakt. En älgko med kalv har gått och betat ute på hygget som Jan satt på.

Troligtvis höll rådjuren sig borta från hygget eftersom älgarna hann dit först.

Ingen bock är skjuten den första morgonen. Men det är två nöjda bockjägare som dyker i säng efter att premiärmorgonen har gått över till förmiddag.

Stort för en dansk

Att få skjuta en svensk ordinär bock är väldigt stort för en dansk jägare. 90 procent av bockarna som skjuts i Danmark är förstaårsbockar. Därmed är det en väldigt stor upplevelse för en dansk att få skjuta en bock som har fyra eller sex taggar.

Kvällspasset slutar på samma sätt som morgonjakten och även dagen efter kammar danskarna noll.

Rådjur har varit synliga under jakten, men någon bock har inte kommit i pass.

Det är morgonen den 18 augusti och Henning tar plats i tornet nere vid Riset och Jan kryper upp i ett torn nere hos Widell.

Henning har en inäga framför sig med ett slyparti på andra sidan inägan. Det växer högt fint gräs över hela ägan.

Efter cirka en timmes väntan skymtar Henning något på andra sidan inägan och mycket riktigt kommer en get med killing ut och betar.

Henning finkammar skogskanten med handkikaren för att se om det är någon pilsk bock i närheten.

Henning tror att det är som de övriga dagarna. Det är bara hondjur som visar sig. Då händer det som Henning har drömt om.

En fin sextaggare hoppar ut på ägan samma väg som de andra två djuren kom ut.

Med ett upphetsat brunstläte springer bocken efter geten med nosen i baken på henne. Geten har fullt upp att hålla sig undan den parningssugne bocken.

Rådjuren är på cirka 150 meters håll. Ett skott är otänkbart i detta läge. Orolig och med en bock i aktern hoppar geten och killingen in skogen höger om Henning.

Allt känns hopplöst för Henning när han ser rådjuren försvinna upp i skogsbacken höger om sig.

Rådjuren hörs väldigt tydligt uppe i skogen och när bedrövelsen känns som störst händer allting på en och samma gång. Geten med killing kommer i rask takt ner från skogsbacken ut mot den lilla ägan. Det dröjer inte många sekunder innan bockens horn glänser till uppe i skogen.

Oroligt tittar geten bakåt för att ha koll på den ihärdiga råbocken.

Och mycket riktigt kommer bocken med bestämda steg ut på inägan, bara ett 100-tal meter från Henning.

Studsaren ligger redan stadigt på tornets kant och Henning väntar in bockens nästa rörelse.

Geten och killingen går några steg mot slypartiet, som ligger i angränsning till ägan. Bocken följer de två djuren med blicken samtidigt som han gör den stora tabben att ställa upp hela bredsidan mot Henning.

Mjukt kramar Henning av avtryckaren. Skottet får bocken att åka i backen direkt. Endast lite av hornen sticker upp från gräskanten där bocken ramlade ihop.

Ögonblicklig död

Skottet sitter lite långt bak, men ändå så pass bra att döden blir ögonblicklig för rådjuret.

I lugnt tempo smyger Henning fram till bocken för att se att den är död. Mycket riktigt har livet redan gått ifrån bocken.

Henning hinner knappt fram till bocken när han hör en bil komma rullande uppe på skogsbilsvägen. En minut senare kommer Jan smygandes ner mot tornet som Henning sköt från.

– Här är vi, ropar en uppspelt Henning till Jan för att visa vart vi är och.

Med raska kliv kommer Jan fram och gratulerar Henning till den fina bocken.

– Jag har också haft en spännande jaktmorgon, berättar Jan.

– Sex rådjur har jag sett på morgonens vakjakt. Tre vuxna hondjur och tre killingar har jag haft vid passet under morgonens jakt. Men ingen bock, berättar en nästan uppgiven Jan.

– Utan tvekan så vet jag var jag ska sitta ikväll, tillägger Jan med ett brett danskt flin.

I augusti gäller det att ta vara på viltet så fort som möjligt. Det är bara att flå av bocken och sedan hänga in den i slakteriets kylrum innan det är dags att krypa i säng efter den lyckade jaktmorgonen.

Jan sätter sig nere hos Widell under kvällsjakten.

Sakta smyger Jan ut till pass för att inte röja sig innan jakten ens har börjat. Inga rådjur syns framför Jans pass. Nästan ljudlöst smyger Jan upp i tornet för att börja kvällspasset.

Klockan är bara halvsex. Det är många jakttimmar kvar innan mörkret har lagt sig.

Det blir ett par timmars väntande innan Jan får syn på ett par stora öron i skogskanten, som han har framför sig. Minuten senare hoppar geten med dubbelkillingar ut i öppningen för att söka efter saftigt gräs.

Efter ytterligare en timmes passning är de sex rådjuren från morgonens jakt framme och betar.

Med så många hondjur och killingar måste det bara finnas bockar i närheten. Och mycket riktigt.

Efter flera timmars vakande blir hondjuren oroliga och tittar hela tiden upp mot skogskanten utan att Jan ser någonting.

Bocken gör entré

Något är på gång. I alla fall om man ska tyda rådjuren vaksamma och oroliga beteende.

Med resoluta kliv kommer han ut mot de andra rådjuren. Bocken med stort B gör entré.

En stor sextaggare står bara ett 70-tal meter från Jan. Bocken är helt ovetande om att hans baneman sitter med bössan beredd. Det är bara att krama lite på avtryckaren.

Hondjuren och killingarna blir oroliga när bocken kommer närmare. De vet vad han har i tankarna och att han kan vara väldigt jobbig om han lägger den sidan till.

En sak som de inte vet är att Jan kommer att rädda dem från att behöva ha bocken hängande i hasorna under kvällen.

Som en kung går bocken fram mot en av getterna, som inte är så sugen på att bli uppvaktad av bocken. Oroligt går hon mot Jan som sitter med 30-06:an beredd.

Som på beställning ställer sig bocken med full bredsida ett 50-tal meter från Jan.

Med en puls som går i två hundra låter Jan skottet gå av. Kulan gör sin fulla effekt i bocken, som rusar ett 15-tal meter innan den lägger sig i skogskanten. Några bensparkar och sedan är allt tyst och lugnt igen.

Fortfarande med rejäl puls går Jan fram till bocken för att se om det hela har gått bra. Och mycket riktigt är allt lugnt. Skottet sitter perfekt bakom bogen.

Det är två väldigt nöjda danska jägare som ger sig av hem mot Danmark. Med två, i danska mått mätt, stora bockar i bagaget blir det nog några extra Carlsberg och rövarhistorier om hur dessa bockar hamnade på troféväggen.