I brist på så mycket mer konkret än att det även finns åtelplatser med tamboskapskadaver är det åtelkamerorna som får blir ”väderkvarnar” när det ska dras en lans mot all illegal jakt.
Tydligen handlar det om cirka 15 fall med åtelkameror som Schoultz bränner krut på just nu.
Vill tillståndsbefria kamerorna
Problemet för den nitiska miljöåklagaren är att det är bråttom att jaga ägare till illegala åtelkameror. Det finns nämligen tydligt uttalade ambitioner från politikerhåll att tillståndsbefria åtelkameror.
Det finns ett rättsfall från Falun 2012 om en då 24-årig man, som blev polisanmäld av länsstyrelsens naturbevakare för en illegal åtelkamera.
Det skedde när samme naturbevakare avslöjats med att ha sin hund lösspringande den 25 februari vid den kameraövervakade åteln.
Blev ingen påföljd på grund av kameran
Tingsrätten såg den uppsatta kameran som en så ringa förseelse att det inte blev någon påföljd från rättens sida.
”För att något inte är tillåtet betyder det inte automatiskt att det är brottsligt”, förklarade Lars A Andersson, jurist på länsstyrelsens rättsenhet i Dalarna, apropå det fallet.
I övrigt vittnar Åse Schoultz i Dala-Demokraten om att hon i vissa fall inte känner sig speciellt välkommen ute i skogarna när hon är där tillsammans med länsstyrelsens naturbevakare.
Kan skapa relationsproblem
Med tanke på de dumheter som hittills presterats från vissa rabiata anställda på Dalarnas länsstyrelse och en lika rabiat åklagare kanske det inte är så märkligt att det blir en del relationsproblem mellan ”fogdar” och landsbygdsbefolkning.
Åse Schoultz är åklagaren som är i otakt både med tiden och den omvärld hon ska bevaka.
