I torsdags kväll deltog jag och jägarprofilen Thomas Ekberg i TV-programmet Debatt. Temat var hotet mot jägarna från vargkramarna sida.
När jag först fick frågan om att delta var jag tveksam till att ställa upp då jag misstänkte att det bara kunde bli gap och skrik.
Men samtidigt är det viktigt att stå upp mot de mer eller mindre kriminella gäng och organisationer som växt fram och som kallar sig vargvärnare.
Med förtal, mordhot, sabotage och grova lögner driver de idag sin kamp för varg. Det otäcka är att de tycks trigga varandra till allt mer extrema ståndpunkter.
Ett politiskt vakuum
När Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och WWF med sin anmälan till EU lyckades stoppa licensjakten hamnade Sverige i ett rovdjurspolitiskt vakuum.
Politiken ligger idag lamslagen under trycket från EU-byråkratin. Samtidigt växer vargstammen rekordsnabbt och allt fler människor i de vargdrabbade områdena utsätts för allt hårdare prövningar.
Bland djurägare, jägare, företagare och landsbygdsbefolkning i allmänhet växer frustrationen.
En historiskt unik situation har inträtt då människan inte längre har rätt att skydda sig mot rovdjuren som stryker runt gårdar och hagar och hotar deras vardag.
”Paragraf 28”, säger någon.
Skulle den som fått råttor i skafferiet vänta med att åtgärda problemet tills råtta bevisligen har gett sig på mjölpåsen eller osten? De flesta vill nog itu med problemet så snart som möjligt. Samma sak med rovdjuren. Det finns ingen principiell skillnad.
Extremismen bland vargvänner
Samtidigt som vargproblemen ökar i allt snabbare takt växer extremismen bland så kallade vargvänner.
I brist på politiskt ansvarstagande från organisationerna som anmälde Sverige, SRF, NSF och WWF, har en brokig flora av mer eller mindre obskyra organisationer växt fram.
Några företrädare från en av dessa organisationer, Wolf Army, deltog i TV-debatten i torsdagskväll.
Det visade sig omöjligt att få en vettig diskussion med människor som har bristande kunskaper om både djur, natur och viltvård.
När de bristande kunskaperna sedan kombineras med en mycket generöst tilltagen uppfattning om vad som är sant och vad som är falskt är det inte möjligt att nå fram.
Sakargumenten studsar
Vandringssägner, myter, önsketänkanden och ren och skär lögn vävs samman till en väv så stark att sakargument bara studsar mot den.
Deltagarna från Wolf Army gav exempel på hela provkartan.
Är inte svenska natur, fauna, landsbygdens framtid, traditioner, historia och kultur värt att försvara mot enfrågeextremister?
Det måste väl finnas någon på värnarsidan som kan hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt?
Så kom ut på banan och dansa igen, SRF, NSF och WWF. När orkestern spelade introt förra gången avbröt ni musiken och ville ha en annan låt. Men så fort orkestern slog första ackordet lämnade ni dansbanan igen. Låt oss gärna höra att ni i de egna leden gör klart att sabotage, hot och våld är oacceptabla metoder i rovdjursdebatten.
Upplysning behövs
Det är också nödvändigt med en stor folkupplysningskampanj bland vargvännerna. Att som idag inte ta itu med felaktigheter i toppen gör att mytbildningen blir allt värre ju längre ner historierna tränger.
Här är ett aktuellt exempel från det verkliga bottensedimentet.
På PTP:s sida (en av de personer som misstänks ligga bakom sidan sitter också i Wolf Armys styrelse) står följande att läsa: ”Under björnjakten har P-T-P förstört 9 björnfällor varav 1 olaglig.”
För varje människa med elementära kunskaper om fällfångst eller jaktlagstiftning framstår ju påståendet som fullständig gallimatias. Men jag är inte säker på att så är fallet i alla ”värnarkretsar”.
Bisarra uppfattningar
På Rovdjursföreningens hemsida och Facebooksida kan man läsa uppfattningar som inte skiljer sig särskilt mycket från vad som går att läsa på extremistsidorna. Jag syftar då inte uppmaningar till våld och hot.
Istället är det de mer eller mindre bisarra uppfattningarna om sakernas tillstånd som ofta går igen både hos de kriminella och de ickekriminella värnarna.
För att bekämpa detta krävs omfattande utbildningsinsatser. Jag vet vargvänner som gått jägarexamen bara för att få lära sig lite mer om djur och natur och lagstiftning omkring jakten. Det är utmärkt. Då kan diskussionen handla om sakfrågor istället för myter.
Kan hjälpa mot ”busarna”
Det måste finnas personer inom den legala delen av värnarsidan som sitter inne med kunskaper som skulle kunna användas för att bekämpa vargbuset, men ingenting händer.
Tyvärr, måste jag säga att det är svårt att se någon skarp gräns mellan ”vargbuset” och vissa delar av den legala delen av vargrörelsen.
För att sänka tonläget bland de legala kramare vore det bra om värnarsidan gick ut och berättade elementära grundfakta om vargen.
Berätta att vargen inte är utrotningshotad, utan ett av jordens vanligaste rovdjur. Det finns 40 000 bara i Ryssland. De individer vi har i Sverige har samma ursprung som de ryska.
Berätta också att det inte finns någonting unikt med den ”svenska” vargstammen annat än att den är starkt inavlad.
För att ordna de genetiska problemen vore det enklast att skjuta bort 80 procent av stammen och sedan åka till Ryssland och köpa några nya att släppa ut.
Ingen biologisk fråga
Vargfrågan är ingen biologisk fråga utan det handlar om ett politiskt ideologiskt spörsmål att ta ställning till.
Idag frodas närmast religiösa vanföreställningar om varg på extremistsidorna. Ofta är de kopplade till olika new age-riktningar, indianromantik och en syn på naturen som formats av Walt Disney-industrin.
Samma syn kan även märkas hos en del av Rovdjursföreningens sympatisörer.
Jag är övertygad om att ökad kunskap och folkupplysning är det bästa botemedlet mot extremismen.
Berätta också om de enorma problem vargen många gånger orsakar enskilda djurägare.
Jag talade häromdagen med en fåruppfödare som har 900 tackor och vars gård ligger på gränsen till vargbältet. Han har sammanlagt tre mil stängsel som måste vara i toppskick för att, förhoppningsvis, vargen inte ska ta sig in.
Kom med förslag
Kom med förslag hur en djurägare ska hinna röja under tre milen stängsel upp till fem gånger på en sommar?
Får vargvännerna en bättre förståelse för vidden av rovdjursproblematiken kanske en del djurägare slipper att bli uthängda på nätet, hotade eller uppringda och utskällda för att de inte ”sköter sina djur” när de drabbats av vargattack.
Ofta är det lättare att ta till sig kunskap om informationen kommer från de ”egna” leden.
Berätta också hur rovdjursfrågan ska finansieras. Rovdjursutredaren Liljelund lämnade ju walk-over på den viktigaste frågan i utredningsuppdraget, nämligen hur kalaset ska bekostas.
Jägarorganisationerna, LRF, Vargfakta, Svenljungagruppen, Karl Hedin och hans medförfattare samt olika privatpersoner har försökt besvara frågorna Liljelund hoppade över.
Kom igen. Ge oss konstruktiva förslag. Låt oss höra vem ska stå för miljarderna som rovdjuren årligen kommer att kosta?
Berätta hur det ska lösas
Berätta också hur jakten med hund ska kunna genomföras i framtiden. Och snälla, kom då inte dragande med metoder som vi redan vet inte fungerar som exempelvis pinglor, skyddsvästar eller idéer om att lära hundar att inte jaga varg.
Berätta hur djurägarna ska kunna hantera panikslagna hästar och nötboskap som stressats av rovdjuren som stryker runt hagarna. De stressade djuren är ofta livsfarliga att hantera för ägarna.
Företagare i vargområden får allt svårare att rekrytera dukig personal eftersom det enda extra de kan locka med, jakten, till stor del omöjliggörs av vargförekomsten.
Kom igen. Var med i diskussionen om svensk landbyggs framtid. Ska landsbygden läggas ner eller?
Ska djurskyddslagstiftningen skrivas om så att kravet på att tamboskap ska vistas utomhus vissa tider tas bort när rovdjuren omöjliggör utomhusbete?
Kom med i debatten SRF, NSF och WWF och berätta hur ni har tänkt er det hela. Har man sagt A får man säga B.
För ni tänker väll inte låta Johnny Höglin även i fortsättningen vara talesperson för värnarsidan?
Tyckte ni verkligen att det var en värdig representant för era åsikter som deltog i torsdagens Debatt på TV?
