• Jaktkryssningen

Lätt bli lagbrytare vid harjakt

KrönikaPublicerad: 2007-07-12 10:19

Förslaget till ny förordning om blyammunition är nu äntligen färdig. Nu återstår en vända till EU och WTO:s sekretariat för så kallad notifiering innan det formella beslutet kan tas av regeringen någon gång i oktober – november i år. I praktiken innebär det att den omstridda förordningen som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2008 blir upphävd.

Christer Holmgren är Jakt & Jägares vapenredaktör. Som expert på vapenfrågor har han bland annat medverkat i Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens konsekvensutredning av blyförbudet för ammunition.

Det finns naturligtvis en teoretisk möjlighet att förordningstexten kan komma att påverkas eller förändras genom något jaktfientligt ställningstagande i Bryssel. Men några genomgripande förändringar på grund av svenska myndigheters agerande har inte någon hög sannolikhet.

Visserligen känns det fortfarande irriterande att bly i ammunition i motsats till annat ”fritidsbly” ska särbehandlas i en förordning som rör kemiska produkter. Något som per definition är något annat än det metalliska bly som används till ammunition.
Men jämfört med den förra socialdemokratiska regeringens förordning, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2008 och som i praktiken skulle ha medfört ett mer eller mindre totalt förbud mot bly i ammunition, är den borgerliga alliansens skrivning i huvudsak präglad av sans och eftertanke.

Frågan är bara varför det i hela fridens namn ska behöva ta nästan 20 år av oändliga debatter och skriverier för att komma fram till rena självklarheter när det gäller proportionalitet mellan nytta och de orimliga effekter som den nu upphävda förordningen skulle ha fått för landets jägare och skyttar.

Sveriges vapenhandlareförening föreslog bland annat redan 1990 i ett remissyttrande till miljödepartementet att det vore rimligt göra regelmässiga kontroller av blyläckage från större skjutbanor för att få fram korrekta underlag innan man fattar beslut eller vidtar åtgärder. Vidare restes krav på att någon form av konsekvensanalys skulle genomföras i stället för att rusa åstad i det så kallade begränsningsuppdraget från 1991, där förslaget redan då var ett totalt förbud mot import, tillverkning och försäljning av blyhagelpatroner från den 1 januari 1996.

Nåväl, detta är nu historia. Men vad man kan hoppas på är att även Svenska jägareförbundet, som under en följd av år under 90-talet var stora förespråkare för ett totalt blyhagelförbud, fortsättningsvis lever upp till den eftertanke som präglat förbundet under de senast gångna åren i frågor som kan beröra tredubbelt fler människor än det organiserar.

Den nya förordningen och inte minst all uppmärksamhet runt dess tillkomst är en uppstramning som helt klart borde öka medvetenheten hos jägare och skyttar när det gäller vårt ansvar vid användning av blyammunition.

Förbudet mot blyhagel vid skytte (lerduvor) blir kvar och är något som det går utmärkt att leva med för jaktträning och nationellt tävlingsbruk. Jaktstigsskytte mot plåtmål, provskjutning och avläggning av prov till jägarexamen inför godkänd provledare är dock undantagna från förbudet om det inte finns något hagelalternativ som är säkerhetsmässigt godtagbart.

För dem som sysslar med skeet och trap på internationell nivå och för dem som sysslar med historiskt skytte finns också dispensmöjligheterna kvar att använda blyammunition som tidigare.

När det gäller skjutbanor har det generella kravet på miljökulfång vid användning av blyammunition tagits bort. Men den som ansvarar för anläggningen är skyldig att vidta åtgärder så att ammunition som innehåller bly inte kan orsaka skada på, eller olägenhet för människor eller miljö. De åtgärder som kan behöva vidtas är inte generella för alla skjutvallar utan ska anpassas efter förhållandena på platsen.

Ett sådant krav är i alla avseenden helt rimligt. Skulle en skjutvall läcka bly i för stora mängder, och ligga på mark där frigjort bly inte läggs fast kemiskt i tillräcklig omfattning, är det fullständigt självklart att saken ska åtgärdas.
Jag föreställer mig att skytteföreningar som inte redan har börjat med provtagningar för att kontrollera eventuellt blyläckage samt kontroll av och eventuellt omhändertagande av lakvattnet från skjutvallarna rätt omgående behöver fundera över den egna anläggningens status och framtida skötsel.
Exakt vad som kommer att gälla i framtiden går det för ögonblicket inte att svara på då det enligt den nya förordningen är Naturvårdsverket som fått bemyndigande att utfärda föreskrifter om den saken.

Det gamla kravet på förbud mot bly i kulpatroner för jakt försvann på grund av sin egen orimlighet när det gällde ekonomiska, praktiska och etiska konsekvenser redan på ett tidigt stadium under konsekvensutredningen. I den nya förordningen finns inga restriktioner alls och förhoppningsvis ska den frågan aldrig bli aktuell igen.

När det gäller blyhagel för jakt så är inte den nya förordningen särskilt lättolkad i alla avseenden.
Förbudet har begränsats till två specifika punkter:
Vid jakt på våtmarker och vid jakt över grunda delar av öppet vatten.

Det låter enkelt att förstå och anpassa sig till och det innebär till exempel att det vid jakt på änder, gäss, duvor och fasaner över jordbruksmark blir tillåtet att använda blyhagel för den som så önskar. Det gäller naturligtvis också allt annat vilt som får jagas med hagelvapen.

Slamkryparen i sammanhanget är att blyhagel inte får användas vid jakt på våtmarker. Det har i sig inte varit tillåtet på många år. Förbudet är även rimligt om man gör en jägarmässig tolkning av begreppet i samband med jakt på änder och gäss, där förgiftningsrisken på grund av blyhagelnedfall i grunda vatten en gång var skälet till förbudet.

Att jaga med blyhagel i skogsmarker verkar, vid en hastig genomläsning av förordningen, således vara helt i sin ordning och utan inskränkningar. Men så enkelt blir det nu inte om man funderar över vad våtmarksförbudet egentligen innebär i samband med skogsjakt om man tillämpar den strikt vetenskapliga definitionen av våtmark som står i förordningen.

Till våtmarker räknas då inte bara kärr och sumpmark där man kan förvänta sig att hitta änder eller gäss, utan också surdrag, blötmyrar, högmossar, skogklädda torvmossar och mycket annat som man till vardags knappast tänker på som våtmarker och då blir allt betydligt svårare.

I princip räknas cirka 25 procent av Sveriges yta som våtmarker. Huvuddelen av dem finns i landets norra delar och just i vad jägare betraktar som skog. Då blir det inte lätt att alltid hålla sig inom lagens råmärken om man jagar med blyhagel, allra minst vintertid och vid snötäckt mark.

Utan någon form av avgränsningar innebär en strikt tolkning av förordningen att du kan glömma blyhagel vid ripjakt annat än på kalfjället. Och att skjuta på en hare som kommer över en mosslagg är heller inte tillåtet liksom att använda blyhagel i exempelvis ett sedan länge uttorkat alkärr, oavsett om det är höst eller vinter. Fundera över var på din jaktmark som det inte finns områden, oavsett storlek, som inte skulle kunna stämma in på den korrekta beskrivningen av ett våtmarksområde.

Det blir utan tvekan svårt att jaga skogsfågel och hårvilt i skogsmarker med blyhagel utan att avsiktligt eller oavsiktligt riskera att begå ett lagbrott. Risken för upptäckt och påföljd är naturligtvis utomordentligt liten för att inte säga obefintlig. Men frågan är då varför vi ska ha en förordning?

Ett förtydligande vore definitivt på sin plats. Men när det gäller blyhagel och våtmarker har inte Naturvårdsverket något bemyndigande att utfärda några närmare föreskrifter.

Det uppdraget har de när det gäller att reda ut vad som är grunda delar av öppet vatten vid jakt med blyhagel vid kusten och i sjöar och vattendrag. Rimligen borde det få den effekten att den traditionella sjöfågeljakten vid kusten och i hav åter kan bedrivas på ett ansvarsfullt sätt.

Söktips på internet: Våtmark eller
http://sv.wikipedia.org/wiki/våtmark

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB