Dagens pressmeddelande från Naturvårdsverket om ryska djurparksvalpar är egentligen en nästan 39 år gammal nyhet. Enträgen vinner, konstaterar Anders Ljung, Jakt & Jägares chefredaktör.
Dagens pressmeddelande från Naturvårdsverket om ryska djurparksvalpar är egentligen en nästan 39 år gammal nyhet. Enträgen vinner, konstaterar Anders Ljung, Jakt & Jägares chefredaktör.

SNF-chef köpte djurparksvargar

Nu sjösätter regeringen projektet att odla upp en ny vargstam i det mellansvenska vargbältet med hjälp av ryska vargvalpar från djurparker.
I praktiken är det verkställandet av en plan som gjordes upp för 39 år sedan i Projekt varg. Mannen bakom projektet är miljöprofilen Mats Segnestam, som då jobbade som verkställande direktör för Svenska Naturskyddsföreningens kansli (SNF). Han köpte vargar från djurparker för att få en svensk vargstam.

Mats Segnestam var under lång tid chef för Svenska Naturskyddsföreningen. Därefter var han miljöchef på Sida i 20 år. Han deltog i startandet av European Environmental Bureau.

Mats Segnestam har varit programchef i IUCN, World Conservation Union.

Han har också varit rådgivare till WWF International (Världsnaturfonden) samt ordförande för Miljögruppen under OECD:s Biståndskommitté (DAC).

Mats Segnestam är hedersdoktor vid Uppsala universitet och har fått en rad utmärkelser inom miljöområdet.

Ingenjören bakom Vargprojektet
Nu går det att lägga till en titel – ingenjören bakom det svenska vargprojektet, som kommer att kosta Sverige åtskilliga miljarder och ge stora politiska slitningar med vargdrabbade på landsbygden.

Den 5-6 september 1973 hölls ett seminarium i Stockholm med en internationell samling av vargexperter. Det var den första internationella konferensen för att få starka vargstammar i olika länder.

Mats Segnestam, som då var verkställande direktör i Naturskyddsföreningens stab, redogjorde utförligt för hur Sverige skulle få en vargstam med hjälp av Projekt varg.

Upprätta en genbank
Upplägget till projektet kom från Naturskyddsföreningen. En arbetsgrupp bildades. Där ingick bland andra Världsnaturfonden (WWF), Naturhistoriska museet och skogsforskare.

Det första och viktigaste, enligt Mats Segnestam, var att i samarbete med djurparker upprätta en genbank med hjälp av djurparksvargar.

Då handlade om ett 20-tal vargar i djurparker som skulle stå för ”den skandinaviska vargrasen”. Men dessa vargar härstammade alla från två vilda syskonpar.

Redan 1973 fanns farhågor om inavelsproblem för vargarna.

Avtal med djurparker
– På grund av risken för inavel måste uppfödningsprojektet utföras omsorgsfullt i enlighet med en utarbetad plan och under kontrollerade former, förklarade i Mats Segnestam i sin engelskspråkiga rapport till seminariet.

– Ett av målen i Projekt varg är att tillförsäkra tillgång till avelsmaterial med hjälp av avtal med berörda djurparker och med hjälp av inköp av vargar. För närvarande äger SNF två vargar och hoppas kunna skaffa ytterligare två, avslöjade SNF-chefen vid konferensen.

Han redogjorde även för att det i september 1973 fanns tio djurparker som var beredda att delta projektet.

Bland andra Skansen stod beredda med två vargar av rätt ras i ett nybyggt varghägn.

Skåne djurpark i ledande roll
– Skåne djurpark kommer att ha en ledande roll med byggandet av fem hägn, ett av dem är väldigt stort, förklarade Mats Segnestam.

Redan 1973 konstaterade han att chanserna var mycket små att bygga en vargstam på naturlig invandring till Sverige från Ryssland och Finland.

Ett alternativ som diskuterades var att plantera ut vargar, som först lärt sig att jaga av föräldrapar i stora hägn.

PR-kampanj för varg
Men att introducera varg i Sverige krävde först och främst påverkan av opinionen.

– Olyckligtvis tror många i Skandinavien fortfarande att vargar är farliga, en attityd som kan spåras tillbaka till våra förfäder, konstaterade Mats Segnestam.

Därpå presenterade han en rad åtgärder för varg-PR.

Det handlade bland annat om vargmotiv av konstnären Gunnar Brusewitz på vykort.

Segnestam förklarade också att djurparker skulle marknadsföra vargarna och att en speciell barnbok skulle skildra vargarnas situation och vargarnas roll i ekosystemet.

Allt det här har genomförts på senare år. Skolböcker med positiva budskap om varg med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket är bara ett exempel.

Hjälp från svenska media
Även media har spelat en viktig roll för att marknadsföra vargens comeback i Sverige.

– Massmedia i Sverige är mycket samarbetsvilliga och har visat stor förståelse för konceptet med att rädda vargstammen, tyckte Segnestam redan för 39 år sedan.

Det första steget i arbetet med Projekt varg blev att anställa en person på SNF för en tidsbegränsad projektanställning.

Den personen skulle syssla med allt det praktiska, till exempel att förhandla fram kontrakt med djurparker.

Nära kontakt med Naturvårdsverket
– Vi kommer också att ha mycket nära kontakt med Naturvårdsverket. Här är det mycket uppmuntrande att notera att det finns en uttalad vilja att satsa på forskning och undersökningar beträffande rovdjur i Sverige. Projekt varg kommer givetvis att koordineras med dessa aktiviteter, skrev Mats Segnestam.

Första året för Projekt varg beräknades kosta SNF cirka 80 000 kronor i dåtidens penningvärde.

Fortsättningsvis räknade Segnestam med en årlig kostnad på 25 000 kronor.

– Dessa kostnader täcker endast etablerandet av en genbank och PR-åtgärderna. Sedan tillkommer finansieringen av storskaliga investeringar som WWF måste stå för.

Arbetslöshetsbidrag till Vargprojektet
– En del av detta kommer regeringen att stå för med hjälp av bidrag för arbetsmarknadsåtgärder. SNF kommer att bidra med en speciell rovdjursfond som avsatts, förklarade SNF-chefen.

– Från första början har vi fått positivt gensvar både från olika institutioner och även i form av fint samarbeta med organisationer och myndigheter som ansvarar för viltvård, avslutade Mats Segnestam.

För att förstå samtiden är det bra att läsa lite historia.

En 39 år gammal nyhet
Dagens pressmeddelande från Naturvårdsverket om ryska djurparksvalpar är egentligen en 39 år gammal nyhet.

Projekt varg har uppnåtts – nu med fullskalig uppbackning och mångmiljonrullning från regeringen och Naturvårdsverket.

Det här visar på en mycket viktig lärdom – enträgen vinner.

Den etablerade aktör som envist och målmedvetet jobbar med en klar strategi har goda utsikter att lyckas – oavsett hur vansinnigt och kostsamt projektet än visar sig vara.

Ladda för krishantering
Att ansvariga politiker envist vägrar att se till att det görs en riktig konsekvensutredning av den förda vargpolitiken bäddar för att det här kan sluta mycket illa.

Efterspelet av den dödliga vargattacken mot en djurskötare i Kolmårdens djurpark är bara en förövning av den krishantering som fler ansvariga aktörer bör ladda för.