anpassat skogsbruk, där rätt arealer planteras med tall, ger fler älgar möjligheter att hitta vintermat. Därmed sprids det lokala betestrycket”, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

" > "Ett aktivt anpassat skogsbruk, där rätt arealer planteras med tall, ger fler älgar möjligheter att hitta vintermat. Därmed sprids det lokala betestrycket”, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

"Ett aktivt anpassat skogsbruk, där rätt arealer planteras med tall, ger fler älgar möjligheter att hitta vintermat. Därmed sprids det lokala betestrycket”, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Aktivt brukande gynnar viltet

Om aktivt näringsut­övande för skogsägare och jordbrukare gynnas ger det bättre viltstammar. Tillsammans med alla jägare, som gör stora insatser i viltförvaltningen, skapar vi med jord- och skogsbruket våra goda viltstammar, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Den gångna vintern har nu övergått till rekordtidig vår, som i norr saktat in och ger en ovanligt lång period av skir grönska. Det är en underbar tid där vårbruk, flyttfåglar, nyfödda vilda djur och de allt längre dagarna ger ny kraft och energi.

Den energin är välbehövlig för alla frågor inom jaktens område som pågår. 

En stor energislukare är det stillestånd som bevarandesidan skapat med bland annat överklaganden av vargbeslut. 

Förhoppningsvis kan visst tempo komma åter genom att domstol fattar beslut och klokare regelverk beslutats. Men vårt stämmobeslut om inga frilevande vargar blir alltmer rätt i skenet av denna tragiska hantering av drabbade personer i vargområdet. 


Förvaltas med jakt

Idag har vi i Sverige så stora antal av varg, björn, lo och järv att riksdagen beslutat att de uppnått gynnsam bevarandestatus och därmed kan förvaltas genom jakt. 

De negativa effekterna för de som bor och verkar i rovdjursområden syns allt mer och förvaltning genom jakt behöver omgående öka, framför allt i de rovdjurstätaste länen där situationen är akut. 

Enda sättet att kunna ha stora rovdjur i områden där människor också vistas är att rovdjuren är mycket skygga. Då krävs att inga rovdjur ska få visa sig i närhet av människan. 

Nu behöver vi rätt att genomföra skyddsjakt på de stora rovdjuren på enskilds initiativ – utan att behöva ansöka och invänta beslut från myndigheten. 

Idag är det dessutom alltför ofta som dessa myndighetsbeslut inte kan verkställas på grund av överklaganden från bevarandeorganisationer. 

Vi har nyss haft ett EU-val. Till hösten kommer kommunal-, landstings- och riksdagsval, vilka alla har påverkan på många medborgares vardagsfrågor. 


Kan bli ödesfrågor

Men för oss jägare och brukare kan det även visa sig bli ödesfrågor. Som politiskt oberoende uppmanar JRF medlemmar och jägare att utnyttja sin demokratiska rösträtt för att påverka. 

Jag hoppas också att så många som möjligt på lokal och regional nivå använder en del av sin energi till att informera politiker om viktiga jaktfrågor inför kommande val. 

Att jaga är att leva med naturen, förvalta vilt och ta till vara klimatsmart kött, samtidigt som vi förvaltar en urgammal tradition i våra områden och har bra liv. 

Det är lika viktigt att våra lokala politiker är väl informerade om de jaktfrågor som de som beslutar i riksdagen. 

Vår uppfattning är att beslut om jaktens utövande ska göras så lokalt som möjligt. 


Ta hem besluten

Besluten behöver därför både tas hem från Bryssel och flyttas inom Sverige, från nationell nivå via regional myndighet till lokal nivå.

I den nya älgförvaltningen har många frivilliga samverkans- och älgskötselområden bildats. Mycket energi används för att bygga upp den nya förvaltningen. 

Tyvärr blir många jägare och markägare åsidosatta på grund av missunnsamhet och felaktiga regeltolkningar. 

Insikten om att älgen finns där det är bäst för älgen att vara verkar bli mer tydlig. Mängden vinterfoder, i form av tallris i lämplig beteshöjd, avgör i vilken grad älgen klarar vinterns svältperiod. 

Nu erbjuder Skogsstyrelsen underlag som visar hur stor areal av plant- och ungskog som finns i älgförvaltningsområdet, något som ger en pusselbit till att bedöma den lokala tillgången på älg. 

Vi har trots decenniers kostsam älgforskning mycket kvar att lära om var älgen vill vara och hur detta varierar över såväl landet som årstiden. 

Men en logisk slutsats är att ett aktivt anpassat skogsbruk, där rätt arealer planteras med tall, ger fler älgar möjligheter att hitta vintermat. Därmed sprids det lokala betestrycket. 


Aktivt näringsutövande gynnas

Det här är ett mycket tydligt exempel på att om aktivt näringsutövande för skogsägare gynnas, då får vi även mer vilt i våra marker. 

Samma sak gäller för jordbruks­landskapen, gärna med många skogsbryn och flikar. Genom att gynna aktivt jordbruk gynnas även många viltarter. 

Tillsammans med alla jägare, som gör stora insatser i viltförvaltningen, skapar vi med jord- och skogsbruket våra goda viltstammar. 

Nu har vi en underbar tid framför oss, då vi får njuta av det fina landskap som aktivt brukande ger. 

Det är härligt att det även gynnar viltet!