Älgjaktsystemet blev byråkratisk lerkoloss

Jakt innebär förvaltning och brukande av naturresursen vilt, vilket i sig är ett upprätthållande av ett urgammalt kulturarv. Det gäller särskilt för löshundsjakt. Därtill kommer klimatsmart, högvärdigt kött som ger smakrika måltidsupplevelser.

Vår verksamhet borde uppmuntras och lyftas fram som föredöme av de så kallade miljömedvetna.

Istället görs debattutspel där okunnighet och direkt felaktiga påståenden om jakt och hundar tillåts spridas.

Det är uppenbart att det verkliga syftet är att ifrågasätta all jakt i tron på något naturromantiskt scenario, där allt utanför tätorterna skall återgå till vildmarken.

Här behövs organisationer som lyfter fram att jakt är det naturliga sättet att förvalta viltstammar och att människan har rätt att beskatta vilt, precis som hon nyttjar andra naturtillgångar.

Jakt hör samman med annat brukande av naturliga resurser, som jord- och skogsbruk, och hör därför hemma i politisk hantering med andra areella näringar.

Därför ser Jägarnas Riksförbund det som mer logiskt att alla jakt- och viltvårdsfrågor i politisk hantering hör till landsbygdsdepartementet.

Det nya året börjar med ökad osäkerhet omkring rovdjurspolitiken.

Det enda vi är säkra på är att rovdjuren ökar mycket snabbt och notan betalas av de lokalt boende, areella näringsutövare och jägarna.

När det gäller vargen är nu många forskare överens om att inaveln inte är ett akut problem, något som Jägarnas Riksförbund sagt hela tiden.

Dessutom blir fler och fler överens om att det mest akuta är situationen för de som lever i rovdjursområdena. Det är också något som vi i Jägarnas Riksförbund hävdat under lång tid.

Av regeringens löfte om att skapa en praktisk, utökad skydds­jakt blev det i praktiken ingenting kvar när regeringsbeslutet kom.

I dagsläget finns ingen rovdjurs­politik som syftar till hållbar förvaltning. En hållbar förvaltning kräver att människor som berörs är delaktiga, viket inte alls är fallet nu.

Under 2012 kommer rovdjursutredningen med sitt slutbetänkande. Det verkar finnas en ambition att utredningen snabbt ska bli till riksdagsbeslut.

Utöver varg handlar utredningen också om björn, lo och järv – alla rovdjur som ökar i antal.

I det arbetet kommer förbundet att driva arbetet som tidigare, utifrån vår rovdjurspolicy, där lokalt boende ska ha avgörande inflytande över rovdjursstammarnas utveckling.

Vi kräver att rovdjur som uppehåller sig i närhet av hus och tamdjur omgående ska få avlivas, utan att risk för att vapen beslagtas. JRF säger dessutom nej till import av varg vill ha kommunal vetorätt när det gäller rovdjurs­etableringar.

När det gäller älgförvaltningen blir 2012 det första året med en ny adaptiv ekosystembaserad förvaltningsmodell.

Föreskrifterna från Naturvårdsverket kom till sist i december och de blev ingen rolig julklapp för jägarna.

Snarare innebär föreskrifterna ett kostsamt underhållsbidrag till en nyfödd byråkratisk gökunge, som saknar rätt att fatta beslut.

Vi kan konstatera att resultatet av det uppdrag som Maria Norrfalk fick, där det skulle ”rensas upp i älgträsket”, har efter regelgyttjebrottning hos Naturvårdsverket slutligen blivit en byråkratisk lerkoloss, där jägarna slirar i merarbeten och ökade kostnader.

Regelförenkling, mer lokal förvaltning, ökad rättssäkerhet och förenklad administration saknas och verkar på grund av kompromisser försvunnit ner i gyttjan.

Utifrån de farhågor som Jägarnas Riksförbund uppmärksammade i ett tidigt skede, omkring den nu beslutade nya älgförvaltningen, har beslutet från vår förbundsårsstämma blivit att istället driva frågan om allmän jakt på älg under lång tid.

Jägarnas Riksförbund tror på att med frivillighet och under eget ansvar i lokal samverkan utvecklas viltstammar bäst. Då kan viltet utifrån lokala förutsättningarna på adaptivt och ekosystembaserat sätt förvaltas på riktigt.

Välkommen med Jägarnas Riks­förbund till ett spännande och Gott nytt jaktår 2012!