Invändningarna mot allmän jakt på älg verkar handla om andra saker än älgen, tycker JRF-basen Solveig Larsson.
Foto: Bertil Pettersson Invändningarna mot allmän jakt på älg verkar handla om andra saker än älgen, tycker JRF-basen Solveig Larsson.

Därför får allmän älgjakt motstånd

Invändningarna mot att på prov införa allmän älgjakt i tre län har i själva verket andra grunder än att värna om älgstammens kvalitet, tror JRF-basen Solveig Larsson. Det tycks mer handla om att värna om arbetsuppgifter för tjänstemän och forskare, som av någon anledning antas försvinna, konstaterar hon.

I de norra delarna av landet har nu älgjakt pågått i några veckor. För många älgjägare har härliga minnesbilder fastnat på näthinnan.
Ett praktfullt ståndskall i strålande soluppgång vid premiären, som hörs långväga, ger både föraning om spännande väntan samt djupt intryck.
Det är en högtidlig stämning med både avkoppling och koncentration.
Att till det få lägga utmärkta hundarbeten, både av garvade älghundar och unghundar som gör sina första arbetspass, är en njutning som tillhör att ha ”flow”.

Avkoppling och spänning
Den avkoppling som sker genom att sitta still i flera timmar och betrakta naturen runt omkring sig och sedan någon gång extrem koncentration och anspänning före skott avlossas, med de efterföljande sekunderna (som känns som timmar) innan det är klart att ett vilt är fällt.
Det här är underbara avbrott i vardagen som ger kraft och energi till vardagslivet.
Det är verkligen lätt att gilla jakt!
Älgstammen varierar som vanligt betydligt även ytterst lokalt, mycket beroende på väder och vind samt årstidsväxlingar i fodersök.
Frågan är om dagens förvaltningsplaner och treåriga älgskötselplaner klarar att fånga upp detta?

Krävande byråkrati
Byråkrati som kräver årshjul för att hantera förändring i planer över större områden tvingar fram större svängningar i älgförvaltningen än om mer lokalt anpassad förvaltning får ske där resultat av årets Äbin. Rovdjursförekomst och älgobs kan genomföras samma år som observationerna görs.
Jägarnas Riksförbund driver därför att jakt på älg ska ske mer kostnadseffektivt med mindre byråkrati och större beslutsbefogenhet för jägare och markägare lokalt.

Lokalt anpassad älgstam

Då minskar administration och kostnader för både jägare och samhälle och vi får större möjlighet att anpassa älgstammen efter lokala förutsättningar.
Den kritik som finns mot ”allmän jakt på älg” verkar främst hämtas ur vikten av att jägare samverkar och att ge underlag till arbetsuppgifter för tjänstemän och forskare, som av någon anledning antas försvinna. Detta är inte argument som handlar om älgstammens kvalitet!

Kan ge svåra låsningar
Kan det istället vara så att många år av tvingande moment i förvaltningen är en större orsak till vissa svåra låsningar i relationerna inom jägarkåren och i förhållande till markägarintressen?
Att positivt uppmuntra frivillig samverkan är mycket bättre än att genom storskaliga planer och tvångsmoment pressa fram samarbete.
Varför ska jägarkåren bekosta byråkratisk administration som vi kan undvika?

Fri älgjakt i praktiken
Därtill kan vi konstatera att eftersom planerna inte uppnås, har idag många jaktlag i praktiken fri älgjakt. Så ett test med allmän jakt i tre län, där inventering och älgobs fortsätter, bör omgående genomföras enligt förbundets skrivelse till regeringen.
Den minimala björnjakten har rekordsnabbt avslutats på de flesta håll. Många observationer efter avslutad licensjakt tyder på att björnstammen är kraftigt underskattad av myndigheterna.

Björnarna ger otrygghet

Önskemål om att jägare ska skjuta fler björnar kommer från personer som inte känner sig trygga att promenera i sitt närområde och inte längre finner ro att vistas i naturen.
Ska samhället återfå tilltro till björnförvaltningen behöver omgående kraftigt ökad licensjakt ske. Antalet län som genomför licensjakt bör också ökas.
Dessutom borde björnjaktens start flyttas fram till första måndagen i september och pågå till sista oktober.
På så vis kan älgjägare involveras i jakten. Därmed kommer björn att jagas i större delar av området.
En annan faktor i klövviltsförvaltningen är att rovdjurens inverkan på klövviltsungarnas överlevnad är stor, där både björn, varg, järv och lo är aktiva predatorer.

Rovdjur tar 20 000 kalvar
En uppskattning att minst 20 000 älgkalvar försvinner som rovdjursföda innebär att det är mer än halva kalvavskjutningen som får läggas till som avgång i planerna på nationell nivå.
I områden med förekomst av rovdjur behöver vi beakta detta mycket mer! I vargområden blir det troligen ingen kalvavskjutning alls och ett eventuellt jakttryck får främst inriktas på tjurar, eftersom även kor riskerar mer att bli rovdjursmat när kalven försvaras.

Spara stora kor
Hur som helst tycker jag att det finns mycket praktisk substans i att stora kor är det viktigaste djuret att spara när jakten genomförs.
Skitjakt tillönskas under oktober månad, då vi har fina tillfällen att med jakt förvalta vilt i hela landet. Jag hoppas att många får lyssna till imponerande hundskall medan solen stiger upp.

SOLVEIG LARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE JÄGARNAS RIKSFÖRBUND