Foto: Privat

Fel att återinföra utdöda arter

Under hemfärd från förbundets årsstämma i vackra Halland njuter jag av landskapsvyer i härlig midsommarskrud. Sverige har fantastiskt mångskiftande landskap som människors brukande tillsammans med våra djur skapat. Brukandet har producerat stor mångfald och klimatförbättrande bioproduktion som därtill har möjliggjort att stora små- och klövviltsstammar har ökat livsutrymme. Produktion sker genom att människor ser möjligheter med […]

Under hemfärd från förbundets årsstämma i vackra Halland njuter jag av landskapsvyer i härlig midsommarskrud. Sverige har fantastiskt mångskiftande landskap som människors brukande tillsammans med våra djur skapat.

Brukandet har producerat stor mångfald och klimatförbättrande bioproduktion som därtill har möjliggjort att stora små- och klövviltsstammar har ökat livsutrymme. Produktion sker genom att människor ser möjligheter med att äga och långsiktigt satsa på förnyelsebar näringsverksamhet inom jord- och skogsbruk.

Tilltro till långsiktiga investeringar, som i jord- och skogsbruk, kräver en stark äganderätt och att förfogandet inte hotas av inskränkning. Det ger även möjligheter för goda viltstammar genom att ny skog planteras och åkrar brukas.

Samtidigt sker naturlig förändring. Därför är det inte alls säkert att det som gällde för länge sedan är ”rätt” i dag. För mig gäller det tydligt när frågan kommer till återintroduktion av djur, både stora rovdjur och andra arter som tidigare funnits i detta land. Vårt landskap har kraftigt förändrats – grovt sett var allt is och tundra för 10 000 år sedan, sedan allt mer påverkat av människan, och under den tiden har arter anpassat sig. Exempelvis saknade i stort sett hela Halland skog för drygt 100 år sedan, och älgen var väldigt sällsynt, något som känns otroligt när dagens mångskiftande landskap växlar utanför bilfönstret och vi resonerar om älgens påverkan på landskapet.

Jag ställer mig därför mycket tveksam till att vi människor på naturromantiska grunder ska återintroducera arter som inte längre finns i vår natur. De arter som är lämpliga i dag måste ses i relation till människans brukande. Därför är återintroduktion av varg fel, och det riskerar att bli lika fel att återinföra andra arter som försvunnit.

Årets stämma genomfördes
utmärkt av våra värdar Hallandsdistriktet. Nya stadgar antogs och närmare 30 motioner gick till beslut i framåtsyftande och konstruktiv anda. En härlig JRF-stämma, som dessutom gladdes åt att det dagen före stämman lämnades ett utredningsförslag om kamerabevakningslag till regeringen. Här föreslås att nyttjande av viltkamera blir fritt, och ett krav som JRF ställt i många år har blivit verklighet.

JRF drev 2013 igenom att dåvarande jaktlagsutredningen fick ett extra uppdrag att utreda om det var möjligt att få använda viltkamera fritt. Den utredaren kunde bara komma fram till att regelverket för vildsvin bör mildras.

Genom nya EU-krav tvingades regeringen se över all kameraövervakning. JRF gick då in med begäran om att den utredningen skulle gå längre än ”bara” vildsvin och göra kameraövervakning för allt vilt fri. Nu kan det bli verklighet, om regeringen lägger det som förslag till riksdagen och det blir beslutat. Då kan vi i maj 2018 släppa alla viltkameror fria! Men här gäller det att vi ligger på så att frågan inte ”faller mellan stolarna”.

Resultat av björnspillningsinventering verkar ha försvunnit under någon stol i vissa län, medan andra län inte ännu klarat att fatta beslut om årets björnjakt, så mer ”verkstad” behövs! Och ännu mer verkstad kommer att krävas hos myndigheterna när allmänhetens snart lagliga viltkameror börjar leverera underlag!

En fin fortsättning på sommaren tillönskas alla! Och ett stort tack för förtroendet att fortsatt leda vårt förbund – ett fantastiskt uppdrag!