”Både LRF och skogsägarna står i stort bakom vår syn, vilket är ett stort steg på vägen till bättre möjlighet att lokalt anpassa kronhjortsstammarna utifrån rådande lokala förutsättningar”, skriver Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund.
”Både LRF och skogsägarna står i stort bakom vår syn, vilket är ett stort steg på vägen till bättre möjlighet att lokalt anpassa kronhjortsstammarna utifrån rådande lokala förutsättningar”, skriver Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund.

Frivillighet och samarbete i viltvården

Mer allmän jakt på kronvilt får stöd. Jägarnas Riksförbund (JRF) har även fått stöd för att ha mindre tvång för markägare att ingå i viltvårdsområden (VVO). Det öppnar för mer och bättre samarbete i viltvården, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Våren fick en oväntad rivstart med besök av högsommarvärme och en härlig försommar­grönska spred ett stort utbud av gröna nyanser i vårt land. Efter det har kung Bore gjort ett visst återtåg och levererat både kyla och snö, men vi har fått fin försmak av stundande härliga sommartider och ljuset flödar över både människor och vilt.
För de jaktpolitiska frågorna kan däremot ingen rivstart skönjas. Men i flera ärenden, som mals i de byråkratiska kvarnarna, börjar besked komma om att produkter ska levereras.

De tre ledorden
Vid avstämningar med både departement och myndigheter doftar jag att Jägarnas Riksförbunds hållning med ledorden Ansvar, Frivillighet, Samarbete med minskad byråkrati har gett betydande kryddning i processerna.
Ett exempel är remissen om kronhjortförvaltning, där JRF i grunden vill uppnå allmän jakt på kronhjort. Utifrån det aktuella läget såg förbundet att idag kan vi inte ännu komma hela vägen.
Därför har JRF drivit en regionaliserad förvaltning, där det nuvarande systemet behålls i Skåne. Allmän jakt på hind och kalv bör få ske i resten av landet. I de områden där älgjakt startar i september bör det även bli allmän jakt på handjur.

LRF och skogsägarna
När JRF:s remissvar lämnats till regeringen kan vi se att både LRF och skogsägarna i stort står bakom vår syn, vilket är ett stort steg på vägen till bättre möjlighet att lokalt anpassa kronhjortsstammarna utifrån rådande lokala förutsättningar.  
En annan fråga är jakt på statens vatten. Idag är detta en tämligen okänd och av länsstyrelserna olika hanterad möjlighet till jakt.
Regeringen har gett uppdrag till Naturvårdsverket (SNV) att komma med förslag på förändring. Här driver JRF linjen att avbyråkratisera och förenkla. Därför vill vi ge rätt till alla svenska medborgare att jaga på dessa vattenområden.

Ger fler jaktmöjligheter
Detta fungerar redan för danska medborgare på danskt vatten, så här kan vi skapa fler möjligheter till jakt, särskilt för personer som saknar jaktmark.
Ett viktigt underlag som behöver tas fram är digitala kartor som gör det enkelt att veta var statens vatten är.
En ”het” fråga är översynen av lagen om viltvårdsområden (VVO). Även den frågan utreds av SNV på uppdrag av regeringen.

Tvånget måste bort
Väl känt är att JRF sedan lång tid driver att det tvång som framför allt mindre markägare utsätts för i vissa av dagens VVO måste tas bort.
Samtidigt finner JRF att samarbete inom jakt på frivillig grund, som ger jaktmöjlighet över större områden, är en utmärkt lösningar och något som JRF uppmuntrar till.  
JRF ser goda möjligheter att samverkan i dagens VVO kommer att förbättras och utvecklas positivt. Men då måste markägare få rätt att kunna plocka ur sin mark från ett VVO om markägarens möjlighet att förvalta viltet och begränsa skador inte uppnås.
Genom att säkerställa att mark­ägaren har full rätt över jakten även i ett VVO kommer den redan framgångsrika svenska viltförvaltning, som grundas i att markägaren har jakträtten, att ytterligare förbättras.

Många delar JRF:s syn
Glädjande är att vid konsultationer har det uppdagats att många aktörer även i denna fråga delar vår syn.
En annan fråga som bereds är frågan om stödutfodring av vilt, där JRF anser att den typen av utfodring endast ska tillåtas efter överenskommelser med berörda markägare.
För JRF är detta en fråga som ska lösas på lokal nivå, eftersom det är de lokala förutsättningarna som avgör och ingen annan de direkt berörda kan ha bättre insikter. Regeringen har aviserat att denna fråga ska vara färdigberedd till sommaren.
Kameraövervakning, som hanterades samtidigt som utfodring i den nu nedlagda jaktlagsutredningen, har fått en ny vändning och kommer att beredas på nytt. Förhoppningsvis har regeringen tagit intryck av att viltövervakningskameror används av myndigheter i allt större utsträckning. Dessutom är dessa kameror tillåtna för allmänhet i flera grannländer. Då bör även vi få lagligt rätt att använda dem.

Inaktuell lagstiftning
Verkligheten har verkligen sprungit förbi lagstiftningen även i denna fråga, eftersom de som säljer viltkameror uppskattar att det redan finns uppskattningsvis närmare 50 000 åtelkameror uppsatta i de svenska markerna.
När det gäller stora rovdjur kan däremot inte något nytt skönjas. Det känns dock bra att debatten nu sker även på hög juridisk nivå omkring problem och felaktigheter med EU:s bevarande direktiv.
JRF såg tidigt behovet av att de ålderstigna direktiven måste ändras. Nu har till slut fler aktörer vaknat i frågan, så det är bara att fortsätta att driva frågan. Uthållighet krävs för att uppdatera och förändra dessa beslut.
Nu ser jag fram mot årets högtid, förbundets årsstämma, som i år är förlagd till Söderköping i fagra Östergötland.
Många intressanta frågor kommer att diskuteras. Det är med spänning jag både ser fram mot nya arbetsuppgifter till förbundsstyrelsen samt slutprodukterna efter myndighetsöversynen av jaktpolitiska frågor.

SOLVEIG LARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE JÄGARNAS RIKSFÖRBUND