Jägare och skogsägare har skött viltstammarna så väl att vi har klart mer bytesdjur i form av älg åt vargen i Sverige än i Nordamerika.
Foto: Birger Lallo Jägare och skogsägare har skött viltstammarna så väl att vi har klart mer bytesdjur i form av älg åt vargen i Sverige än i Nordamerika.

När får klövviltet ett symposium i Vålådalen?

Hemkommen efter tre dagars vargsymposium i Vålådalen är huvudet fullt av intryck. En tanke som slår mig är: Tänk om vi jägare kunde ha ett viltsymposium, där föreläsare från olika länder berättade om de senaste i vilt- och jaktforskning.

Bland åhörarna skulle finnas den samlade statstjänstemannakåren inom beslutsfattande och förvaltning av vilt. De skulle resonera hur vi kan utveckla viltstammarna ytterligare.
Mellan föredragen skulle de kunna diskutera hur de oförstående villaägarna i tätorter ska acceptera rådjurens och vild­svinens härjningar i trädgårdarna och inse det naturliga i att gräsmattor och blommor förstörs.
Ur biologisk synpunkt är hare, rådjur, älg, skogsfåglar och alla andra växtätande vilda djur mer grundläggande än rovdjuren.
Viltet behövs!
Därför borde årliga symposier för deras utveckling genomföras.
Viltet behövs för att rovdjur ska ha mat och kunna överleva!
Vargen har huvudrollen på symposiet i Vålådalen, men även information om andra djurslag dyker upp bland föredragen.
Några spridda korn från föreläsarna är att jägare och skogsägare i Sverige har skapat goda förutsättningar för hög produktivitet i älgstammen i Sverige.
Jägare och skogsägare har skött viltstammarna så väl att vi har klart mer bytesdjur i form av älg åt vargen i Sverige än i Nordamerika.
Vargarna slår fler älgar i Sverige
Sedan fanns det mycket som är oförklarligt. Varför vargarna i Sverige slår fler älgar är ett exempel. Men tillgången på bytesdjur är större i Sverige.
Tack vare ett aktivt skogsbruk och hur vi valt att bedriva jakt har vi en högproduktiv älgstam.
En annan slutsats är att jägarna genom att förse boende i storstäderna med viltkött förstärker jägarnas ställning allmänt i samhället.
Från Italien konstateras att vargstammen växt betydligt sedan 1970-talet.
I USA har 30 utplanterade vargpar i tre delstater blivit 1 700 vargar på mindre än 20 år.
Lätt att införa varg
Slutsatsen är att varg anpassar sig lätt till sin omgivning och det är lätt att införa varg. Men det är betydligt svårare att förvalta en vargstam.
”För att kunna rädda vargarna måste du skjuta av dem”, konstaterades det under symposiet.
I USA förbereddes inflyttandet av varg under 20 års samråd på lokal nivå innan flyttandet startade.
Detta kan jämföras med situationen idag i Sverige. Här är den politiska ambitionen att varg ska flyttas till Mellansverige omgående.
Inget stort behov av vargflytt
En analys av hur en vargstam ska kunna undvika inavel visade att om en vargstam på 100 varg­individer får tillskott med fyra vargar under fem år undviks in­avelsproblemen i ett 100-årsperspektiv.
I Skandinavien har fler vargar i genomsnitt vandrat in från öster under 2000-talet. Behovet av att flytta in varg borde därför inte vara så stort. Nu har vi dock ett politiskt beslut som fastslår att upp till 20 vargar kan flyttas in under de kommande fem åren.
Beräkningar som gjorts visar också att vi kan ha cirka 30 vargpar som får valpar 2010.
Därmed uppfylls riksdagens beslut om 20 vargföryngringar per år med råge.
JRF framsynt i vargfrågan
Jägarnas Riksförbunds uppfattning i vargfrågan visar sig väldigt framsynt i skenet av den information som framfördes vid vargsymposiet i Vålådalen.
Inom kort ska förbundsstyrelsen lämna ett remissvar på förslaget till lagrådsremiss för älgförvaltning. Vi får se hur vi ställer oss.
Vårt krav i remissen från i höstas att vuxen älg ska få skjutas även på mark som inte ingår i älgskötselområden har nu blivit regeringens förslag. Även här har det alltså visat sig att förbundet varit framsynt.
Dags för vårjakt på bock
Nu är det dags att få njuta av vårens framfart i skog och mark.
För vissa är det vårjakt på råbock om än många rådjur är väldigt påverkade av den hårda vintern.
Andra har möjlighet att jaga bäver. Men vi kan alla gå ut i markerna och göra viltvårdsåtgärder som att sätta ut saltstenar.
Genom viltvårdsinsatserna säkrar vi vår goda ställning i samhället!