”Jag vill att det djur jag fått möjlighet att fälla inte ska lida samt att det ska bli mat av fällt vilt och inte förstört kött. Dessutom vill jag inte utsätta min jobbande jakthund för en ökad risk i form av splitter från en kula”, skriver JRF-basen Solveig Larsson.
”Jag vill att det djur jag fått möjlighet att fälla inte ska lida samt att det ska bli mat av fällt vilt och inte förstört kött. Dessutom vill jag inte utsätta min jobbande jakthund för en ökad risk i form av splitter från en kula”, skriver JRF-basen Solveig Larsson.

Säker och etisk jakt kräver blykulor

Det krävs en kraftig vargjakt i vinter. Det behövs även mer eller mindre allmän jakt på kronhjort för att få ­acceptans för detta ståtliga vilt, trots problemen med betesskador.
Dessutom måste jägarna kunna fortsätta att jaga med blykulor för att få säker och etisk jakt, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Vädret i oktober har fortsatt att ge härliga jaktdagar med strålande sol i norr och glädje över jaktlycka hos såväl jägare som hundar.
Detta är i stark kontrast till uppgivna rapporter från allt fler vargområden som ger sorgliga bekräftelser på förstörd jakt med få observationer av vilt.
Samtidigt fortsätter vargars dödande av hundar och andra tamdjur att utsätta drabbade för stora påfrestningar känslomässigt och ekonomiskt.

Rejäl vargjakt krävs
Det krävs rejäl jakt på varg kommande vinter för att ge större möjligheter för bytesdjur att överleva och bättre möjlighet för jakträttshavare att kunna bedriva någon typ av meningsfull jakt.
Naturvårdsverkets rapporter till regeringen ger stöd för ordentlig vargjakt i vinter, där vetenskapen nu landar på att 300 vargar (utifrån att en emigrant reproducerar sig vart femte år) innebär en livskraftig vargstam.

Socioekonomisk analys
Till den minimala socioekonomiska analys som ska göras på två månader, och avrapporteras i slutet av november till regeringen, har verket i vart fall ambitionen att ta med effekter för traditionell jakt.
Vid ett möte samlade Naturvårdsverket in information. Då blev det tydliga besked om den kraftiga minskningen av älg i vargområden. Det framgick även att jaktintäkter halverats, mindre skogsfastigheter tappat i försäljningsvärde och att traditionella svenska jakthundsraser sjunker i användning.

Hotade jakthundsraser
Hundraserna riskerar att utrotas på grund av snäv genetisk bas.
Dessutom handlar det om att livskvalitén för jägare och boende påverkas mycket negativt.
Samtidigt fortsätter betesskador på skog att vara besvärande, så det är helt uppenbart att vargen inte minskar skogsskadorna.
Färre besökare kommer till glesbygdsområden under jakt, vilket påverkar den lokala ekonomin negativt.
Dessutom får företag och organisationer ökade svårigheter att rekrytera personal, när det inte finns jakt att erbjuda och människor inte känner sig trygga i skogen. Det är inte längre lockande att använda allemansrätten.
Vem finner det lockande att flytta till ett område där det måste tas i beräkning att barn kan möta varg på väg till skolan och att familjehunden inte kan vistas säkert runt huset?

Kronviltet nonchaleras
En annan fråga, som Naturvårdsverket nonchalerar att ta på allvar, är kronhjortstammens utveckling.
Här syns igen att myndigheten inte kan förvalta vilt och att riksdagens beslut om en ny viltmyndighet behöver drivas igenom och bli verklighet. Det är fel att inte ta de snabbt ökande lokala skadorna av ett vilt, som i huvudsak är en effekt av illegala utsläpp eller rymning, på allvar. Problemen för drabbade markägare riskerar att leda till långsiktigt negativ syn på den ståtliga kronhjorten.

Tre punkter om kronhjort
Därför har Jägarnas Riksförbund begärt att regeringen beslutar regionalisera kronhjortsförvaltningen på följande sätt:
• Behåll nuvarande förvaltning för den ursprungliga svenska kronhjortstammen i Skåne.
• Inför allmän jakt på alla kronhjortar under älgjakten i norra Sverige.
• Inför i resten av Sverige allmän jakt på hind och kalv från 16 augusti till 31 januari, som komplement till kronhjortskötselområden.

Giftlarm om livsmedel
Från Livsmedelsverket har kommit larm om att ris är skadligt på grund av att ris innehåller det giftiga grundämnet arsenik. Min stilla undran är om det är bättre att stora delar av jordens befolkning svälter ihjäl? Ibland får våra myndigheters försiktighetsiver verkligen felaktig effekt. Den oro som sådana larm skapar behöver tas i beaktande före marknadsföringen av funna risker
För oss jägare är risken med blykulor en närliggande fråga. Nyligen genomfördes ett internationellt möte om blykulor och dess effekter på omgivningarna och i kött. Vid mötet deltog expertis från flera kontinenter. Resultat från forskning bekräftar tidigare kunskap att bly är det absolut bästa materialet i kulor. Bly i kulor är också relativt billigt och stabilt.
Det framkom även att endast en bråkdel av det lilla bly som kan finns i viltkött är lösligt för upptag i kroppen. Normal skottrensning räcker.

Kopparkulor ger problem
Alternativen till bly, främst koppar, visar på mer problem allt eftersom forskning sker. Kopparkulor har inte lika bra dödande egenskaper. Kopparkulor ger allvarligare risk för genomskjutning och splitter.
Det här är några punkter som är mycket viktiga för att kunna ha en etisk och säker jakt.
Jag vill att det djur jag fått möjlighet att fälla inte ska lida samt att det ska bli mat av fällt vilt och inte förstört kött. Dessutom vill jag inte utsätta min jobbande jakthund för en ökad risk i form av splitter från en kula.
Koppar är även en dyrare metall. Ökad användning av kopparkulor kräver mer kostsam brytning, samtidigt som det krävs mer energi i framställningen av koppar än för bly.
Visst är grundämnet bly en giftig tungmetall, men en helhetsbedömning krävs i en sådan viktig fråga.
Bly i jaktammunition är inte en så stor risk, varken för miljön eller för oss som gillar jakt, att blykulorna behöver bytas ut.

SOLVEIG LARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE JÄGARNAS RIKSFÖRBUND