Nu märks det att dagarna blivit längre om än solen ofta varit dold bakom dis och moln. Inom jakten och viltförvaltningen är det tyvärr inte endast dis och moln utan snarare nattsvart mörker som råder, även om det går att skönja en och annan avlägsen ljusstrimma.
Vi har mycket hårt arbete och en lång väg att vandra innan vi når våra uppsatta mål med accepterad rovdjursförvaltning med bland annat allmän jakt på älg och kronhjort samt ett Sverige utan frilevande vargar.
Den ovanligt milda vintern och mindre snömängder gör att utslagning av klövvilt på grund av vinterns naturliga tröskel blivit begränsad.
Vi kan förhoppningsvis förvänta oss goda föryngringar som kan innebära en lokalt fortsatt tillväxt av bland andra vildsvin och därmed ökad risk för skador i vissa områden.
Utfodringsfrågan
Utfodringsvolym, foderkvalitet och foderplats är frågor som vi jägare och markägare måste ta stort ansvar för, inte minst ur etisk synpunkt.
En annan aspekt är att smittspridning av bland annat salmonella ökar och i vissa fall utsätts vilt för direkt felaktig utfodring.
Oacceptabla former av utfordring riskerar att nu gällande lagstiftning kommer att skärpas.
För att kunna förvalta vilt på bästa sätt, i alla olika typer av biotoper, är frihet från begränsande regler viktigt. Men vi som brukare måste axla det ansvar som friheten kräver.
Sveriges jägare är både mycket väl utbildade och tar mycket större ansvar än andra intressegrupper eftersom vi månar om de viltarter vi långsiktigt brukar. För att kunna fortsätta att ta det ansvaret måste vi också ha förtroende och få bestämmanderätt.
Brist på ansvar
Brist på ansvar hos intressegrupper syns tydligast i vargdebatten just nu, där värnarorganisationerna agerar helt ansvarslöst.
Dessa betraktare har en skev naturromantisk bild om hur naturen ser ut och fungerar. I denna skeva bild är människor endast statister. De undviker att se hur det är i verkligheten, att människor som brukar skog och mark finns i hela Sverige.
De som påverkas
Det handlar om människor som i allra högsta grad påverkas negativt av rovdjurens, framför allt vargens, närvaro.
Det handlar i många fall om drabbade som äger eller arrenderar jord för att bedriva närings- eller fritidsverksamhet.
Dessa människor är vana att ta ansvar för sin närmiljö och viltförvaltningen.
Nu fråntas de ansvaret på grund av de ansvarslösa naturromantiska betraktarna. Värnarorganisationerna väljer att gå till demokratiska ytterligheter och använder lagens luckor för att undergräva riksdagsbeslut. De sätter käppar i hjulen för jägare och andra brukare.
Sätta ner foten
Det är dags att beslutsfattarna sätter ner foten och beslutar vem som ska få avgörande inflytande – de som tar ansvar och brukar naturen eller betraktarna?
För oss i JRF är svaret enkelt och därför säger vi nej till frilevande varg.
En uppskattad och viktig kanal, som granskar och lyfter fram viktiga fakta i vilt- och rovdjursfrågorna, är vår webb- och papperstidning Jakt & Jägare.
Unik framgång
Allt fler ser värdet av tidningen. Nu har vi tio år med växande upplaga – en helt unik framgång!
Övriga jakttidningar minskar i upplaga. Du som läser detta är därmed en del av en unik framgångssaga.
