Förhoppningsvis kan de stadsnära vildsvinen ge storstädernas betraktare en tankeställare. När människor och vilda djur gör anspråk på samma områden är det självklart för Jägarnas Riksförbund att människors behov ska gå först, skriver JRF-basen Solveig Larsson. Det gäller både orädda vildsvin inne i Stockholm och oskygga vargar i Ockelbo.
Förhoppningsvis kan de stadsnära vildsvinen ge storstädernas betraktare en tankeställare. När människor och vilda djur gör anspråk på samma områden är det självklart för Jägarnas Riksförbund att människors behov ska gå först, skriver JRF-basen Solveig Larsson. Det gäller både orädda vildsvin inne i Stockholm och oskygga vargar i Ockelbo.

Vildsvin och varg olika problem?

I Ockelbo avslogs skydds­jakt på oskygga vargar eftersom orädda vargar inte ses som tillräckligt skäl för att invånarnas säkerhet och hälsa hotas. Gäller samma resonemang om vildsvin härjar inne i Stockholm? undrar JRF-basen Solveig Larsson.

Genom en artikel i Svenska Dagbladet, SvD, startade Jägarnas Riksförbund (JRF) i mars debatt om stadsnära vildsvin som orsakar obehagliga möten för stadsbor. 

För att lösa detta behöver regleringen av antalet vildsvin ske genom ökad jakt. Det är jägare med lämpliga verktyg som behövs för att det ska lyckas.

Några faktorer vi lyfte, som kan öka förvaltningen av vildsvin, är att göra det möjligt att använda viltkamera utan tillstånd. Det gäller även ljusförstärkare och rörlig belysning. Dessutom är det viktigt att förenkla reglerna kring försäljning av vildsvinskött.

Lång licensväntan

Även polisens undermåliga hantering av licensärenden är i dagsläget en begränsning för vildsvinsavskjutningen. Det är oacceptabelt med handläggningstider över fyra veckor när det gäller vapen, men även tillbehör som ljuddämpare.

Debatten har fortsatt med flera infallsvinklar både i riks-, regional- och lokalpress. 

Argument som har lyfts är bland annat att vi som jägare enbart nöjesdödar.

Men i debatten har det även lyfts fram att viltkött är både klimatsmart och läckert.


Vildsvinskött till elever

Flera kommuner har meddelat att de redan serverar vild­svinskött i skolorna.

I andra debattinlägg har det förts fram argument om viltindexreglering av arealbidragen för dem som har vilt på sina marker.

En annan vinkel är att det upplevs som självklart att vilda djur inte passar in i städer.

Men på landsbygden förväntas däremot befolkningen stå ut med intrång från vilda djur. Det här är en aspekt som debattredaktionen på SvD inte var lika angelägen att publicera inlägg om.

Ett exempel på när vilda djur inte passar in finns i Ockelbo.

Ockelbo kommun ansåg att två närgångna vargar var ett problem som påverkade invånarnas hälsa och säkerhet. Men ansökningen om skyddsjakt avslogs av samtliga instanser.

Motivet för avslaget var att ett oskyggt beteende inte behöver medföra risker som motiverar skyddsjakt.


Samma resonemang?

Man frågar sig självklart om samma resonemang skulle gälla vildsvin i Stockholm.

I och med vildsvinens ökande framfart i städers närhet tvingas fler och fler betraktare få en inblick i landsbygdsbornas vardag.

De som är vana att betrakta naturen via media får på ett påtagligt vis känna på hur det är när vilda djur faktiskt påverkar ens vardag.

Något som jordbrukaren som får sin skörd förstörd av vildsvin, hjortar och älgar, eller fårägaren som får sin fårbesättning riven av rovdjur, förväntas stå ut med. Men vare sig det handlar om varg­problematik i Värmland, björnproblem i samernas kalvningsområden, biltullar i Göteborg eller tunnelbana i Täby vill de människor som påverkas av besluten vara med och fatta dem.

Frustrationen uppstår när möjligheten att påverka sin närmiljö minskar, eller helt försvinner.

För att vi ska ha en levande landsbygd i Sverige om några år är det viktigt att de som bor där också får möjlighet att bestämma när ett vilt djur inte passar in.


Människorna går först

När människor och vilda djur gör anspråk på samma områden är det självklart för Jägarnas Riks­förbund att människors behov ska gå först.

Tidigare i mars hade vi även en debattartikel i tidningen ATL om ansvarstagandet hos betraktare och brukare i vargdebatten. 

I Sverige finns en liten grupp av människor som ägnar sig åt organiserat betraktande av naturen och via media sprider ett naturromantiskt budskap.

Dessa människor har ingen förståelse för landsbygdsbornas vilja att påverka sin egen närmiljö, eftersom de ofta har egna ekonomiska intressen i att nyttja annans mark.

Allra tydligast visar detta sig genom de upprepade överklagandena av olika skyddsjaktärenden som deras organisationer utför. Här måste beslutsfattarna utveckla lagstiftning så att rovdjurs- och vargpolitiska beslut verkställs.

För Jägarnas Riksförbund är det självklart, och en av förbundets grundstenar, att äganderätt och bestämmanderätt går hand i hand.


Avgöras av de berörda

Den som äger eller brukar jorden ska naturligtvis ha mer nyttjande- och bestämmanderätt än den som utnyttjar eller på avstånd betraktar och inte påverkas av problemen. Och naturligtvis ska ALLA frågor om jakt beslutas i Sverige.

JRF tycker att människor i Sverige ska ha möjlighet att bosätta sig där de vill och de ska också ha möjlighet att bedriva verksamhet och ha en meningsfull fritid.

För att vilda djur oberoende av art och människor ska kunna samexistera krävs att de som på glesbygden drabbas av djuren har rimlig möjlighet att påverka sin situation, i samma utsträckning som tätortsbefolkningen. Förhoppningsvis kan de stadsnära vildsvinen ge storstädernas betraktare en tankeställare.


Gilla Jakt

Glädjande är dock att nu är det dags för ljusets, grönskans och föryngringens tid. Vi som gillar jakt och natur får njuta av social samvaro, planera kommande jakter och träna skjutsäkerhet. Titta gärna in på JRF:s Gilla Jakt-satsning: www.gillajakt.se.