• Älgskadefondsföreningen

Jakträtt var en klassfråga

NotiserPublicerad: 2012-05-02 11:52

Historiskt sett har rätten till jakt varit en klassfråga, både i Sverige och i andra europeiska länder. Under 1600-talet och nästan hela 1700-talet var det bara adeln som fick jaga. Den som bröt mot lagen riskerade dödsstraff eller straffarbete resten av livet, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Ulf Nyrén på Göteborgs universitet har i sin avhandling studerat hur jakträtten har sett ut ur ett historiskt perspektiv. Främst fokuserade han på tidsperioden mellan 1674/64-1789, då bara kungen, hans tjänstemän och adeln fick jaga matnyttiga villebråd.
– Men trots döds- och spöstraff, fängelse på vatten och bröd, dryga böter eller livslångt straffarbete på Marstrands fästning överträddes lagarna av både bönder och mer marginaliserade invånare, berättar Ulf Nyrén.
På många håll i Europa var jakträtten enbart för eliten där de markerade sin makt och särställning. Bland annat utvecklades striden om jakträtt i England till ett regelrätt krig mellan adel och band av tjuvskyttar.

Prästerna protesterade mest
Särbehandlingen i alla länderna accepterades däremot inte av allmänheten, och i Sverige protesterade främst prästerna mot adelns jakträtt.
– Något oväntat var dock att jag upptäckte att riksdagsbönderna under lång tid var märkbart passiva i frågan. Däremot så respekterade allmogen i övrigt inte förbuden, utan bedrev ett omfattande tjuvskytte, något jag i avhandlingen ser som ett tecken på vardagligt motstånd, säger Ulf Nyrén.
Att någon gjort sig skyldig till tjuvjakt var svårt att bevisa, så antalet rättsfall var få. Under 1700-talet minskade klövviltstammarna vllket kan tyda på att det förekom omfattande tjuvjakt.

Hård kamp mot tjuvjakt
På Öland var kampen mot tjuvskytte hård, där bönder förbjöds att bära vapen och hundar stympades på ett ben för att inte duga till jakt.
Där var även straffet för tjuvjakt strängare, och minst fem personer dömdes till döden under 1600-talet.
Jakträtten var en tydlig beståndsdel i elitens formation och var grund för konflikt mellan överhet och underställd. Öland, som då var kunglig jaktmark, fick en särställning som visar jakträttsfrågans vikt för den allra främsta eliten.
– Däremot verkar lågadelns del i det hela mest ha handlat om att bevaka en formell rättighet. I det vardagliga livet var jakträtt inte alltför viktig att markera då underlydande liksom ofrälse ståndspersoner tilläts jaga, berättar Ulf Nyrén.

Kommentarer

Klicka här för att skriva en kommentar

Din kommentar kommer att granskas innan den visas i listan med kommentarer.

Skriv en kommentar

Dina uppgifter

Dina uppgifter

4. Om tjuvjakt

2012-05-04 15:28

Adelns previlegiejakt gällde bara de sydligaste landskapen. Från Dalsland,Västmanland, Närke, Gästrikland och norrut har alltid befolkningen haft rätten att jaga på sina marker, i sina skogar, sedan urminnes tider.
Adelns jakt gällde mestadels falkjakt-jakt med stående fågelhund-parforcejakter,o.s.v. D.V.S. jakt på åkrar eller slätter som furstarna ute i Europa jagade.
Vad beträffar tjuvjakt så var nog adeln och herrefolket väl så goda kålsupare som allmogen. Gustav Schröder skriver i sina böcker att han klev av tåget i Djurmo och jagade rapphöns in till Borlänge, där han skulle träffa folk för skogsaffärer. Inte hade han frågat Gagnefsbönderna om lov att jaga på deras marker. Han antog att bara för att han bar "finare" jaktkläder-visade att han var "bättre", mer "bildad" person, skulle ingen vanlig bonde våga anklaga honom för tjuvjakt. Så var det nog ofta.

3. Vara rädd om

2012-05-02 15:36

Det gäller att bevaka allmänhetens rätt att jaga på egen mark, nu är det inte konung och adel som är de farliga, utan mer eller mindre suspekta och högljudda organisationer, ingen nämnd och ingen glömd. Det är farligt att betrakta en sak som självklar, man måste hela tiden se till att det man har vunnit inte försvinner, det gäller allt i samhället, inte bara jakt.

2. Tja!

2012-05-02 15:36

Rätten att jaga kämpas det för än idag. Dock, de som vill förbjuda jakt använder sig av andra metoder där miljö och djuretiska argument ingår som de viktigaste delarna.
Så värst mycket har kanske inte ändrat sig mer än metoderna och att adeln har ersatts av djurrättsaktivister.

1. Knappa förhållanden

2012-05-02 15:35

Att gå ut och jaga var ett sätt att överleva lite lättare under den tidens kärva förhållanden,man tog risken med tjuvjakt, inte för nöje utan för att överleva lite lättare.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsEquipt
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsPolaris Skandinavia
  • AnnonsFähallen Jakt AB