• Pinewood

Skogsstyrelsen vill öka kalvjakten

NotiserPublicerad: 2011-08-17 11:42

På tisdagen presenterade Skogsstyrelsen årets inventering av färska skador på ungskog. Den visar att älgbetesskador ökar kraftigt på flera håll i landet. Nu vill man öka avskjutningen av kalv.

– Vi ligger på en skadenivå som är mycket högre än vad som är förenligt med ett bra skogsbruk, säger Heine Krekula, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, till Norrbottens-Kuriren, NK.

Många representanter för skogsbranschen förväntar sig stora ekonomiska smällar framöver, och håller med i Krekulas tes.
– Vi går 20-25 miljoner kronor back för varje procents tillväxtförlust, säger Robert Jonsson, distriktschef vid SVA, till NK.

Vill ändra jaktkulturen
Nu vädjar Skogsstyrelsen och skogsbolagen gemensamt till de svenska jägarna att skjuta mera kalv. De menar att lösningen på problemet är en förändrad jaktkultur.
Många jägare styrs av gamla jakttraditioner, menar Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet.
– Riktigt gammalt tillbaka var det ett lagbrott att skjuta kalv. En del av dem som jagar nu var med vid den tiden. Det finns ett motstånd mot att skjuta kalv. Vi har propagerat för ökat kalvskytte i många år men inte kommit så långt, säger han till NK.

Kommentarer

Klicka här för att skriva en kommentar

Din kommentar kommer att granskas innan den visas i listan med kommentarer.

Skriv en kommentar

Dina uppgifter

Dina uppgifter

12. Färsk skogsman hittar inte i gammelskogen

2011-08-22 21:05

Tyvärr är skogsforskningen i Sverige av samma undermåliga kvalité som rovdjursforskningen, det kanske räcker att du läser papperet från Liberg&Co om Skjut, Gräv och Tig där man drar slutsatser för hela Europa på grundval av datorsimuleringar. Jag har läst många undermåliga forskningsrapporter om skog och skogsbruk, ytterst få är av klass. Nåja, jag vet väl att gallring kan medföra ökad volymstillväxt men jag vet även att motsatsen är minst lika giltig. Den minskade volymstillväxten är ett spöke som virkesuppköpare och industri älskar att använda som argument för att få gallra i tid och otid. För att ge pondus åt detta och andra falska argument så får alla skogsstudenter och lära sig denna villkorade sanning. Tyvärr ställer forskarna upp och lämnar de resultat som varje tids politik kräver, detta är ett generellt problem i all lågnivåforskning världen över. Lika fel för det. Och när inte ens rena lögner hjälper då ställer staten upp med tvångsaverkning, något som skedde så sent som på 80-talet. Att höja virkespriserna till skälig nivå har aldrig varit ett alternativ i Sverige. Skogsstyrelsen är en större skadegörare i skogen än de problem du räknar upp tillsammans. Du utgår från dagens virkesanvändning men skogsskötseln avser skog som skall levereras om 20-100 år, fingerskarvning lär med stor sannolikhet inte vara ett mätbart problem, men att spå är som sagt svårt. Att Skogsstyrelsen ger råd som de måhända tror på själva har i praktiken inte hindrat råden/anvisningarna från att vara grovt felaktiga, i många fall har råden varit en ekonomisk och miljömässig katastrof av stora mått. Det finns inget som säger att dagens råd är bättre, tvärtom är sannolikheten INTE på Skogsstyrelsens sida. Sällan, nästan aldrig lyckas någon spå den framtida utvecklingen och det kommer återigen att visa sig vara minst lika sant när det gäller Skogsstyrelsens framtida råd/anvisningar. Man bör till och med räkna med att råden/anvisningarna blir sämre och sämre med tiden därför att utvecklingen tenderar att gå fortare och fortare. Därför skall man lägga ned Skogsstyrelsen och låta skogsägarna göra 500 000 små fel på små arealer i stället för att Skogsstyrelsens råd/anvisningar ödelägger enorma skogsarealer och kostar stat/industri och enskilda ohemula summor.

11. #9 och #10

2011-08-22 17:23

Nu är ni uppenbarligen väldigt långt ifrån ert kompetensområde. Till att börja med kan vi konstatera att en långtgående studie i Furudal (Skogforsk) visar att betesskadad skog visar ca 70 % lägre volymstillväxt än obetad, hägnad skog på samma lokal. Därtill kommer kvalitetsproblemen som exempelvis framtvingar fingerskarvning av virket (vilket #9 tycks avsky, men ändå ser han inte problematiken med betet???). Vad gäller rådgivning från Skogsstyrelsen följer den givetvis bästa tillgängliga forskning kombinerat med erfarenhet ifrån praktisk drift. Så har den alltid gjort! Att man sedan historiskt gjort många fel inom Skogssverige kan man inte skylla på SVS. De har gjort vad man bedömde som klokast vid respektive epok. Skogsbruket hade sitt hormoslyr, jordbruket sin DDT... De närmast absurda viltstammarna är nutidens skogshistoriska gissel. En lite mer levande ekologisk katastrof. Rönn och sälg får vi för den biologiska mångfalden först när vi sänkt betestrycket. Om jag ska kritisera SVS för något är det den ofta bristande kontrollen av skogsbrukares återväxtåtgärder. Där är storskogsbruket föredömen och de privata skogsägarna de största syndarna. Slentrianmässigt lämnade törskateangripna furor är ingen bra grund för kommande skogsgeneration och förhoppningsvis blir myndigheten flitigare på att utdöma viten mot skogsvårdsfuskarna.

10. Skogsstyrelsen en skoglig skadegörare!

2011-08-22 08:38

Helt rätt Anders Hermansson!
Den största skogliga skadegöraren är utan tvekan skogsstyrelsen. Man bör i sammanhanget dra sig till minnes kostsamma galenskaper som djupplöjning,paperpot,m.m. senaste greppet till att förstöra framtida värden för markägare
är att spara törgaddangripna tallar som fröträd på kalhyggen.
Resultat att 150 000 hektar ungskog enbart i Norrbotten har så allvarligt skadats och kommer att dö. Att någon inom skogsstyrelsen kunde komma på den befängda tanken att spara gadd träd som frö träd är helt obegripligt,för
redan i gamla tider så var det känt att gadd träd smittade omgivande träd och skulle omedelbart huggas ned, efter långvariga grubbleri om hur dessa oerhörde skogsskador uppstått så skogsstyrelsen,
verkar en viss tillnyktring
skett. Citat skogsstyrelsens hemsida" Törskatesvampen angriper ung tallskog och leder ofta till att träden dör efter några år. De orangefärgade fläckar som svampsporerna bildar på grenar och stammar är ett tydligt tecken på törskateangrepp. Det finns
inget botemedel. Infekterade
tallar ska inte lämnas som
fröträd vid avverkning."
Detta till trots så fortsätter det precis som förut att efter slut avverkning så lämnas ett antal gadd träd som fröträd per hektar så även skadorna i Västerbotten kommer att bli omfattande framgent. Skogsstyrelsen bör läggas ned, kostnaden för denna
inkompetenta myndighet har kostat skogsägarna och nationen tillräckligt enbart paperpot räknades kosta skogsägarna 250 miljarder, medan kostnaderna för
gadd fröträd inte går att fastställa i nuläget p.g.a. att
smittspridningen utökas,och kan bli hur omfattande som helst.

9. Skogsstyrelsen är skogens största skadegörare

2011-08-19 16:22

Skogsstyrelsen (och dess föregångare) har orsakat landet/enskilda enorma förluster genom felaktig rådgivning/tvång. Nu kan jag medge att deras uppdrag är omöjligt, ingen kan idag veta vilket virke som efterfrågas om 80 år. Men skogstyrelsen agerar som om de visste det, förutsättningen är självklart att staten inte tar de ekonomiska konsekvenserna av myndighetens tokigheter, det är uppenbarligen alltid kul att sätta sprätt på andras rikedomar och låta andra betala för ens egna dumheter. Utvecklingen har medfört att industrin använder mer och mer trä som består av små hoplimmade bitar eller även malet trä som blandas med andra material. Papper kan göras och görs av jordbruksväxter etc. Allt detta gör att efterfrågan på så kallat kvalitetsvirke sjunker, man kan lika gärna använda klent och/eller skadat virke, det går nu att sälja klentimmer ända ned till 11 cm. Volymstillväxten är större i ogallrade/låggallrade bestånd än i välgallrade, älgbete påverkar inte i nämnvärd grad volymstillväxt och kan gynna andra egenskaper. Vår tids tro på CO2-hypotesen har ökat efterfrågan på björk och annat löv, sådant virke som skogsmyndigheterna och skogsindustrin sprutade bort med hjälp av flygplan, skog med mycket löv ger alternativt bete till älg även vintertid, det är inte svårt att se att älg gärna betar knoppar på lövsly. Skogsstyrelsen medverkar till att skogen "rationaliseras", dvs. att skogsägarna bli färre men större och då framförallt stat, skogsindustri, kyrka och kapitalplacerare. Endast Skogsstyrelsens enkla och naiva beräkningar visar vinst av detta. I stället skulle man lägga ned Skogsstyrelsen, sälja ut statens, kyrkans och industrins och övriga storägares skog till enskilda som bor på eller nära sina fastigheter. Det är nämligen bättre att, säg 500 000 skogsägare, gör var sina fel i sitt skogbruk än att alla skogsägare gör samma fel - för fel blir det om Skogsstyrelsen får bestämma, det är skogarna fulla av bevis för.
Någon här skrev att älgarna äter upp alla rönnar etc., kan så vara, men då har denne skogsägare för litet löv i sin skog och det är inte älgens fel utan ägarens eget fel som eventuellt följt råd från skogsstyrelsen.

8. älgstamen kann variera

2011-08-18 09:19

älgstamen varierar mycket inventera den siper man myket tjafs

7. Tillägg till #5

2011-08-17 17:11

När du ändå pratar om biologisk mångfald och skogsbrukets skyldighet kan vi nämna bristen på grova, trädbildande övriga lövträd (främst rönn och sälg). Betestrycket på dessa trädslag är så fruktansvärt hårt idag att du praktiskt taget inte ser ett enda i skogarna. Med, låt säga, halverade älgstammar finns däremot förbättrade chanser för dessa arter att hävda sig. Till glädje för mångfalden (arterna i sig, samt de arter som i sin tur är knutna till dessa träd för sin egen överlevnad).

6. #5

2011-08-17 17:11

Missbruka inte begreppet mångfald! Att garantera biologisk mångfald betyder inte att viltstammar måste bibehållas i skyhöga numerär (det är snarare enfald än mångfald)! Den dagen klövvilten hamnar på rödlistan kan du ha en poäng, men dit är det mycket, mycket långt.

I takt med att rovdjuren mer och mer förstör jakten i Mellansverige kommer jägarna i övriga delarna av landet att få konkurrens om jakten från kollegor från vargbältet. Detta betyder högre jaktarrenden och fler alternativ för markägarna när det gäller att välja vem som ska få jaga på marken. Jägarkåren behöver för övrigt en tillnyktring i synen på vem som i slutändan ska bestämma över viltstammarna i skogen. "Om du inte är beredd att sköta ditt jobb kommer någon annan att göra det istället" kommer att bli parollen framöver. Det är åtminstone min profetia.

5. Skogbruket ska enligt lagen:

2011-08-17 14:42

Bedriva hållbart med bibehållen biologisk mångfald. Det innebär bland annat att man måste slå vakt om fodertillgången för klövviltet genom anpassad skötsel. Om så inte sker är det skogsbruket som är ansvarigt för såväl skogsskador som förlust av biologisk mångfald.
Inte viltet eller jägarna.

4. Bra och självklar slutsats av SVS

2011-08-17 14:42

Kalvavskjutningen måste uppåt, det är en helt korrekt slutsats av SVS. Norrbottens län har en i stora områden alldeles för stor älgstam. Fjolårets avskjutning var i den östra länsdelen 50-75 % över 80-talets rekordnoteringar och ändå ökar betesskadorna (d.v.s. väldigt långt ifrån "en utarmad älgstam" som #2 skriver). Det har även där gått så långt att skogsägare skyr tall för alternativen contorta och gran och på sikt ger det än mindre foder för älgarna vilket då tvingar ned stammen (vi får välja mellan att svälta ihjäl älgarna på lång sikt eller att skjutas dem på kort sikt). På mitt jaktområde har vi idag 300 % större avskjutning än för tjugo år sedan och ändå ökar såväl älgstammen som skadorna.

Att Karl Hedin förnekar skador på virket har fler logiska förklaringar:
1) Han äger gransågverk. Älgen betar som bekant tall och inte gran.
2) Han skulle föredra om fler planterar gran än tall p.g.a. viltbetning, för då får han på sikt billigare råvara.
3) Han är jägare och vill ha mycket älgar i skogen.
Det är ju fullkomligt absurt att tro att exempelvis skogsbolagen propagerar för lägre betestryck utan anledning! Långtgående studier (ca 30 år) har visat på 70 % tillväxtförlust mellan ostängslade respektive stängslade bestånd med samma grundförutsättningar (anlagda samma år intill varandra). Utöver detta volymsbortfall tillkommer ekonomiska bortfall p.g.a. kvalitetsförluster i skogen som ändå överlevt betet. Att plantera gran på tallmark ger för övrigt ungefär samma produktionsbortfall.

gicklas: Lövet är bete för barmarkssäsongen och skogsägare är i många fall positiva till lövbetning eftersom att det förenklar röjningen och ger utrymme för barrplantorna i föryngringarna. Det är vinterbetet som är den stora kostnaden och då främst ko med kalv-ekipagen. Det bästa är att hålla en älgstam med gamla älgar som har hög reproduktion. Då kan man kombinera förhållandevis låg vinterstam med bra höstjakter (många kalvar). Genom att hålla efter lövet skapar man bättre produktion på barret (tallen) och därmed underlag för mer foder vintertid. Förenklat kan man säga att kalvar inte kostar skogsägaren någonting sommartid men enorma belopp vintertid. Det gäller åtminstone för norra Sverige där det inte finns något begärligt ädellöv.

3. Gratisälg

2011-08-17 13:59

Förvaltningsrätten i Luleå har nyligt avkunnat en jaktdom, som säger att viltvårdsområdes-föreningen inte äger rätt att korta ned den lovliga jakttiden på älg. Att som Skogsstyrelsen förespråkar, skjuta mer älgkalv, det tar tid. Av den anledningen kommer Förvaltningsrättens dom väl till pass.

2. Ska vi inte ta och utrota älgen så vi slipper alla bekymmer?

2011-08-17 13:30

Öka kalv avskjutningen, höj arrendena, kasta in varg i naturen etc. etc.
Vart är vi påväg?
När man läser alla olika dumheter som presenteras av olika skrivbordsmongisar så blir man inget annat än trött på allt.

Kalvskadorna ökar? Har någon varit i kontakt med Karl Hedin och sett vad han har kommit fram till, han borde ju veta vad han pratar om. Han är ju både jägare och skogsägare så då kanske man inte endast får vinkling som skogsbolagena gör.
Är det något skogsbolag som vill redovisa vad de har haft för inkomster av jaktarrendena de senaste tjugo årena kontra omloppstiden på skogen och den inkomst det i slutändan blir av deras träpinnar när de skall avverkas. Tror inte det för det är det ingen som sagt något om hittills i diskusionen.
Hur kan man likställa skogen med ett växthus som inte har någon som helst påverkan utifrån?
Nej, nu ska vi krama ur varenda stackars krona ur skogen till priset av en allt mer utarmad älgstam.
Nej gör om allt till ett stort växthur och ta bort alla djur som finns i skogen så att pengarna rullar in. Sen när dessa ekonomiska mål är nådda och aktieägarna fortfarande är missnöjda med tillväxten, vad ska ni hitta på för stolleprov då då?
Jag tror jag kom på det nu!
Vi kan kasta in varg i skogen!
Äter upp all älg på ett litet tag.
Som jag skrev för säker några år sedan här, så finns det säkert pengar som gått från skogsbolagen in i skydda vargen rörelsen, praktisk lösning på älg"problemet".
Slutligen, hur kan man höja jaktarrendena när det är älgtomt i skogen? Har marknadsekonomin slutat att fungera bara för man tagit sig utanför stadsplanerat område?
Kan man sitta i skogen och glo på blåmesar för dyra pengar, då tror jag skogsbolagena har hittat en förbannat bra förtagsidé. Ska nog ta och sno den idén då.

1. så kan det gå i ungskogen

2011-08-17 13:30

när man konsekvent tar bort allt lövuppslag..monokulturer ger betesskador

  • Annons Knivar nu
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsKnivar.nu
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB