Länsstyrelsen försvarar metoden att avliva björnarna först och sedan meddela det muntliga beslutet. Då kan värnarsidan bara överklaga skyddsjakten i efterhand, när det skriftliga beslutet kommer.
– Jag förstår kritiken, säger Ruona Burman, chef för länsstyrelsens naturvårdsenhet, till SVT Nyheter för Jämtland.
Hon pekar på att överklaganderätten i sig inte hindras.
– Besluten går att överklaga när det är skriftliga. Att vi fattar muntliga beslut har också överklagats och där har förvaltningsrätten i Luleå gett oss rätt. Vi har rätt att fatta muntliga beslut när läget är akut, förklarar Ruona Burma för SVT.
Björnarna har ont om mat på våren
När det är ont om mat för björnarna i april-maj när snön ännu är djup börjar björnarna härja bland renarna i fjällområdena. Då blir läget akut för Jämtlands renskötare.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har 2012 gjort en studie om björnarnas predation på renarna. Hälften av kalvarna kan dödas, enligt studien om hungriga björnar när vajorna fått sina kalvar.
Länsstyrelsen har sedan i april gjort sju muntliga beslut om skyddsjakt i kalvningsområden som tillhör åtta sambebyar. Det innebär att det hittills fällts 20 björnar.