Lektor David Nogués-Bravo vid Köpenhamns universitet tror att rewilding kan vara som en Pandoras ask. När asken öppnas följer en mängd oförutsedda konsekvenser. Han vill därför ha forskning om rewildingens dominoeffekter. Han hävdar att 70 procent av rewilding-projekten är misslyckade. Han pekar också på att när arter introduceras i ny miljö går det ofta dåligt.
Vill forska under pågående projekt
Men då är det frågan om arter som aldrig funnits i dessa områden, invänder professor Jens-Christian Svenning vid Aarhus universitet. Han vill att rewilding-projekten ska startas och sedan kan man ha följdforskning.
Jens-Christian Svenning befarar att om projekten ska utredas i förväg blir det aldrig något av att rewilda naturen. Ofta är det frågan om stora däggdjur som hjortar och bison ska rewilda naturen, bland annat för att ge mer föda till rovdjur som varg. Förespråkarna tror att dominoeffekterna leder till större artrikedom.
Sjukdomar kanske sprids
Men vad händer om man till exempel bison från Polen sätts ut i dansk natur? Bisonoxen kanske bär med sig sjukdomar, varnar kritikern. Danskt vilt, liksom lantbrukets djur och även människan, skulle kunna drabbas om rewildingen medför sjukdomar.
David Nogués-Bravo hävdar att rewildingförespråkarnas kunskaper om ekologiska konsekvenser, och hur de ekologiska system fungerar, är mycket begränsad.
Lektorn är inte motståndare till rewilding i sig. Men han säger att man heller inte vet något om de samhällsekonomiska konsekvenserna. Ska något få starta måste det utredas ordentligt först.
David Nogués-Bravo har sett mycket litet dokumenterat om positiva effekter av rewilding.
Konskevenserna är i praktiken omöjliga att förutse, varnar han. Klimatet går troligen mot en varmare tid. Hur fungerar då ett rewildning-projekt om 50 år?
Bekymrade över okritisk hållning
För att få igång en internationell debatt om kritiken har David Nogués-Bravo och tre andra forskare publicerat en artikel i tidskriften Current Biology. De är mycket bekymrade över att det saknas en vetenskaplig kritisk hållning till rewilding. De säger också att projekten ofta är dyra och det vore bättre om pengarna kunde satsas på naturvården.
I avvaktan på kunskaper borde rewilding-projekten stoppas, argumenterar kvartetten.